Danska Silvera är albumaktuella för andra gången i deras karriär nu. Detta är ett band som knappast behöver någon större introduktion för er som besökt webben flitigt då vi har en recension på debutalbumet Edge Of The World samt en intervju med bandet (båda grejerna fixade av kollegan Pousar), men utifrån vad mitt nyfikna jag hittade på internet så grundades Silvera år 2017 i Nykøbing Mors (nordvästra Danmark) och de började släppa singlar redan året därpå. Skivdebuten Edge Of The World blev ett faktum år 2020 och nu (cirka fyra år senare) släpptes andra albumet World Behind Doors som vi ska prata om nu.
Bandets musik är rent tekniskt vad man brukar kalla butt rock borta i USA. Alltså någon slags kombination av alternativrock, modern hårdrock, metal och catchiga melodier som kan påminna om pop. Första banden jag tänker på när jag lyssnar på Silvera är bland annat Nickelback, Theory Of A Deadman, Daughtry, Shinedown, Fuel och Alter Bridge. Om jag läst rätt är bandets bägge alster producerade och mixade av monsterproducenten Jacob Hansen, vilket märks med tanke på att soundet i sig är felfritt. Men hur bra är nya albumet? Låt oss ta reda på det.
World Behind Doors drar igång direkt med titelspåret som visar bandets signatursound i dess fulla glans. Lagom tunga och feta riff kombineras med catchiga melodier och halvepiska keyboardinslag i bakgrunden. Vare sig man vill eller inte kan man inte låta bli att digga under låtens gång. Näst på tur har vi Sane som innebär en pytteliten tempoökning men följer ändå ungefär samma mönster som förra låten. Även om strukturen och riffen kan uppfattas som bekanta och väldigt typiska inom den här genren är det tydligt att Silvera vet vad de gör och kan verkligen få till klockrena dängor. Pluspoäng för både refräng och gitarrsolo.
På plats tre har vi Utopian som i sitt intro kan uppfattas som lugnet efter stormen, men går snabbt över till en massa ös. Låten i sig kan påminna om Bullet For My Valentine i Gravity-eran, kanske lite mindre tung men man väljer ändå att krydda det hela med lite harsh vocals-partier som Schweiziska bandet Dreamshade bidrar med. Svårt att säga om Utopian är minnesvärd eller inte (troligen inte) men ändå rätt intressant. Därefter kommer Death Of Me som definitivt är nånting nutidens Daughtry skulle kunna släppa. Strukturen, melodierna, gitarrsolot och refrängen påminner väldigt starkt om Dearly Beloved-albumet. Rätt okej ändå.
I den här typen av album förväntar man sig åtminstone en ballad eller halvballad. Saknaden av en sådan bryts när femte låten Gone Too Far dyker upp och fyller den funktionen. Här räknar bandet med tidigare Thundermother-sångerskan Guernica Mancini som gästsångerska och det här är faktiskt en av albumets mest minnesvärda låtar. Det är visserligen inget annat än en typisk hårdrocksballad, men är den välgjord (vilket den är) går det inte att ogilla den. Näst på tur har vi Lifeline som i min mening skulle kunna uppfattas som en korsning mellan Theory Of A Deadman och Dead By April. Melodierna är rätt intressanta och refrängen rätt så catchig. Det finns även lite harsh vocals i bakgrunden, men just den delen känns lite för diskret.
Svagaste punkterna i albumet är Patiently och Show Me How To Live. Har absolut ingenting emot ballader/halvballader, det är trots allt standard inom den här typen av album, men båda känns tråkiga och alldeles för genomsnittliga jämfört med resten av innehållet. Den sistnämnda är till och med på gränsen till rakt av dålig. Bortsett från det finns det lite fler bra/intressanta låtar i albumets andra halva och dessa är D.I.D, Masquerade och speciellt Same As Before. Sista låten Betrayal sjunker ett snäpp i refrängen, men annars är det ett ganska korrekt avslut och den har några ljusa stunder.
I överlag har jag väldigt svårt att känna av någon markant skillnad mellan det här alstret och debutplattan Edge Of The World. Bortsett från vissa nya element som harsh vocals i en eller två av låtarna är innehållet i bägge albumen i princip samma sak. Men mer än så förväntar man sig inte av ett band som Silvera, vilket inte är dåligt då vi snackar om duktiga musiker som både känner till valda genren mycket väl och kan tolka den väldigt bra. Producenten Jacob Hansen vet sannerligen alltid vad han gör och har dragit sitt strå i stacken för att bandet ska uppnå sin fulla potential.
Med allt det här sagt kan man konstatera att World Behind Doors är ett bra album. Kanske inte tillräckligt bra för att få högsta betyg men ändå tillräckligt bra för att fånga min uppmärksamhet och få mig att vilja höra mer i framtiden. Du som gillar modern nordamerikansk hårdrock som Alter Bridge, Daughtry, Nickelback, Shinedown eller något annat av banden jag nämnde högre upp lär garanterat uppskatta det här albumet och det här bandet. Lyssna gärna på deras musik och följ bandet på sociala medier, det är de värda.
Band: Silvera
Titel: World Behind Doors.
Genre: Alternative metal/hard rock.
Skivbolag: Mighty Music.
Releasedatum: 23 augusti 2024.
Lucas LMZ Zimmermann.