När Silvera släppte albumet Edge Of The World i oktober fick Pauline frågan om hon ville intervjua bandet. Visst sa hon, på ett villkor! Att vi får vänta lite tills de fått reaktioner på albumet! Sagt och gjort. Albumet kom ut, recensionerna började komma och Pauline snappade upp Rasmus Lindegård Hovde som lirar bas, Michael Krogh som sjunger och spelar gitarr och Jens Gade som lirar Trummor för ett litet snack på Skype!
Jag har försökt gräva lite men jag hittar knappt någon info om er alls! Var kom ni ifrån?
Michael: Från ingenstans! Alla skrattar
Jens: Vårt ursprung är i den norra delen av Danmark. Vi är centrerade kring öarna och tre av oss är födda här på Mors sen kom Rasmus från hoouuu… Vad heter det?
Rasmus: Östra Jylland. För länge sedan. Vi har inte riktigt gjort någon musik tillsammans innan. Bara lite smågrejer här och där och det var faktiskt vår lead gitarrist (Simon Krabbesmark), som inte är här idag som startade ett projekt för 10 år sedan och började bjuda in folk att vara med och skapa lite rock och på den vägen är det.
Så ni fann varandra och det blev bra då?
Jens: Ja fast först bildades ett band som hette Malfunction, det fanns många band som hette så, med en kille som heter Thomas på trummor. De spelade ihop i fem år eller så innan Thomas var tvungen att flytta till USA till flickvännen han hade där. Och då kom jag in i bilden! Vi hade jammat några gånger innan och jag hade spelat några spelningar med dem när Thomas inte kunde så efter det blev jag en fullvärdig medlem!
Visst är det ofta så att den sista medlemmen dyker upp som av en slump och så bara faller allt på plats?
Rasmus: Ja det var så det hände! Sen fick vi kontakt med vår producent Jacob Hansen och då började det rulla på!
Så hur länge har ni varit Silvera då?
Rasmus: Omkring 4 år.
Jens: Ja omkring slutet på 2016 eller början av 2017, vi bytte namn från Malfunction och vi hade utvecklats åt ett annat håll rent musikaliskt så vi kände att vi behövde byta namn till något…
Rasmus: Mer internetvänligt!
Jens: Ja mer Googlevänligt!
Haha, när man googlar Silvera så ligger ni i topp tre bland sökresultat!
Michael: Haha! Det duger ju!
Men rent musikmässigt då. När jag fick albumet (Edge Of The World) så jämfördes ni med Nickelback, Alter Bridge och Volbeat. Men när jag lyssnade tycker jag personligen att det är något tyngre än Nickelback och Volbeat. Vad tycker ni själva?
Michael: Ja jag håller mer.
Jens: Jag håller definitivt med!
Rasmus: Ja, en del men det variera ju lite också.
Jens: Jag tror att mycket av inspirationen och soundet är genom Simon som är ett stort Alter Bridge fan och Michael är ett Volbeat fan och jag och Rasmus har lite tyngre bakgrund musikaliskt. Vi gillar Slayer och Metallica, den lite äldre musiken.
Rasmus: Mer Ozzy Osbourne
Michael: Nickelback grejen var nog skivbolaget som lade till tror jag… Ingen av oss har lyssnat mycket på Nickelback så det var lite förvånande men ändå! De är ett stort band så vi klagar inte!
Jens: När vi kom till Jacobs studio pratade han och en kille till om hur vi skulle kunna rikta musiken åt något håll och de pratade om Nickelback, de sa att de hörde mycket av dem i vår musik. Så det är nog därför för ingen av oss lyssnar direkt på dem. De är inte dåliga men tja.
Nickelback är ju väldigt mainstream och jag tror att det kan var därför många ogillar med men de är ju inte dåliga. De är bara mainstream, mera radiomusik! Det kanske är det de vill att ni ska bli, radiovänliga?
Rasmus: Det kan nog stämma. Vi har en hel del mainstreamelement även om inte allt är det så jag kan nog förstå vad de menar.
Det kan ju vara viktigt med ett debutalbum att nå ut till en så bred publik som möjligt så att man får en fanbase som vill följa en och utvecklingen med musiken!
Michael: Det har nog varit ett problem för oss sedan dag ett. Vi har varit lite för tunga för en del festivaler och lite för softa för andra. Vi hamnar liksom mitt emellan!
I Sverige har vi en festival som heter Skogsröjet som har allt från små lokala band till Dee Snider och Avantasia, ni borde spela där! Ni skulle passa in perfekt!
Hahaha Ja! Det hade vi gärna gjort!
När ni spelade in det här albumet, vem var chefen som stod med piskan?
Rasmus: Det är vår producent Jacob Hansen! Med piskan fast på ett bra sätt!
Alla skrattar.
Jens: Jag tror inte vi har någon boss i bandet vi har ingen hierarki på det sättet. Vi är bara 4 individer som försöker samarbeta, visst har vi olikheter men det är nog bra, för musiken också! Vi behöver inte vara överens om allt och oftast försöker vi diskutera fredligt.
Men bara oftast, ibland slåss ni också? 😉
Jens: Ja Haha! Nej, men det måste finnas utrymme för diskussioner men vi bråkar inte.
Ni planerade ju att släppa albumet nu, hur känns det med läget i världen nu? Jag vet ju att promotion och så är fruktansvärt svårt nu, hade ni velat flytta fram releasedatumet?
Rasmus: Nej, jag tror inte vi kunde vänta längre med att släppa albumet. Det här projektet har varit igång i nästan 4 år nu och vi har nog inte tålamod att vänta längre. Det har varit en lång process och vi hade ju inte riktigt räknat med Corona läget så vi får helt enkelt se hur det går. Tanken från början var att släppa albumet i juni och använda det som promotion för festivalerna 2021. Men vi får se helt enkelt.
Michael: Ja de har ju antagligen bokat upp 2021 med artisterna som skulle ha varit i år. Så vi kanske ska sikta på 2022 istället haha!
Jens: VI kanske kan hoppas på att av de 10% som inte är bokade ännu kanske de kan ge utrymme för oss.
Rasmus: Eller avbokningar. Det är väl lite så att själva jobbet är ju gjort, nu kan vi bara sprida musiken och se vad det blir av det.
Nu när Albumet är släppt, vad har ni fått för reaktioner på det?
Jens: Huvudsakligen positivt! Sen är det ju vissa recensioner. Kanske pga. metal…
Michael: Ja, metalscenen.
Jens: Inom metal måste man ju vara negativ. Alla skrattar. Om något låter lite mainstream som vi gör ibland.
Michael: Haha, när man jämförs med band som Nickelback, Volbeat och Alter Bridge. De är inte coola band att lyssna på om man är metal.
Rasmus: Jag är positiv till alla recensioner! Alla recensioner är ju baserade på smak och vad man gillar personligen och vi vet ju att vi är för softa för en del och för tunga för andra och det syns ju i recensionerna. Och vi har inte fått mycket kritik för själva musiken eller vårt arbete så själva produkten verkar vara omtyckt över lag sen är det ju personliga preferenser som avgör resten. Och det är ju helt ok!
Men till och med dåliga recensioner väcker ju intresse. Folk går in och lyssnar för att ta reda på vad recensenten skriver om!
Jens: Ja, fast vi har inte fått några dåliga recensioner. Det sämsta tror jag var 4 av 10 i en dansk tidning.
Rasmus: Det stod att skivan är bra men att det lät lite mainstream och trist och passade inte recensenten och det är ju helt ok, 4 är inte dåligt.
Nej inte alls! Ni nämnde ju några band tidigare som ni gillar men vad var det för band som väckte ert intresse för musiken?
Rasmus: Jag skulle säga Beatles när jag var 11 eller 12. Det var nog där det började och sen gick det över till Metallica och annat.
Jens: Jag minns i mitten av 80-talet så lyssnade jag på Belinda Carlisle och Men Without Hats och sådant. Och plötsligt hörde jag Europe på en dansk radiokanal, de hade släppt Out Of This World och jag kände att wow det här är grejen! Samtidigt släppte Metallica And Justice For All och jag hörde dem på en annan kanal och kände att wow! Det här är verkligen det jag vill lyssna på! Och bara veckor efter det hörde jag Anthrax Cry For The Indians första gången och då var jag fast för den tyngre musiken. Det blev mycket death och grindmetal också efter det. Jag spelar inte grindmetaltrummor men jag gillar verkligen det snabba och hårda.
Michael: Jag är ju lite yngre, men när jag växte upp hade jag en storebror som lyssnade på D-A-D och sen Metallica och vidare till Pantera och jag hängde på. Det blev tyngre och tyngre och sen växte jag ju upp med NU metal scenen hahaha och det är ju inte det coolaste att lyssna på men en del av det fastnade ändå!
Jens: Inte Limp Bizkit! Alla skrattar
Men NU metal har nog fått in många fans till den tyngre musiken också. Precis som ni började lyssna på softare musik och sedan gick vidare så gör nog de också det.
Jens: Så är det nog. Anthrax var ju tidiga med rap i sin musik.
Rasmus: Ja och Faith No More och Rage Against The Machines.
Michael: För mig var det nog det melodiska i NU metal som lockade.
Jag upplevde att många thrashmetal band på 90 talet tog en mer progressiv vändning i sin musik när de utvecklades. Kan det ha varit lite så ni tänkte med era lugnare låtar också?
Jens: Så kan det vara, jag tror att jag har en del funk i min stil att spela. Jag har alltid gillat funkmusik och det blir bra med mångfald i musiken. Och jag har spelat lite jazz. Jättelite. Jag spelade på en Jazzfestival i Sverige faktiskt, i Bollnäs!
Så hur kommer ni att göra framöver nu då? Tror ni att ni kommer göra några Livestreams så fansen får se er spela?
Rasmus: Vi vet inte riktigt. Varför inte egentligen, det är något vi skulle kunna tänka oss i alla fall. Men det man verkligen vill göra är ju festivalerna. Spela live. Det är det vi längtar efter.
Jens: Och att träffa andra band och skapa nya vänskapsband. Det är nog en stor del av att spela musik överhuvudtaget.
Ja det är ju verkligen så! Och jag saknar livemusiken vansinnigt. Jag tror jag kommer stå längst fram och gråta ögonen ur mig nästa gång jag får vara på en festival, det spelar ingen roll vilket band som står på scenen!
Rasmus: Jag vet inte hur det är på festivalerna i Sverige men här i Danmark är det oftast samma band om och om igen, i alla fall de stora namnen. Det som är roligt är att gå på en mindre festival och upptäcka band som man inte ens visste fanns! Och vi vill vara det bandet!
Men nu när ni släppt det här albumet, har ni börjat skriva på ny musik ännu?
Rasmus: Nej egentligen inte. Vi skulle nog vilja säga ja men om ett par månader är vi nog igång igen!
Michael: Ja om Corona fortsätter så måste vi göra någonting!
Rasmus: Om det tar 4 år att skriva ett album borde vi kanske sätta fart! De skrattar. Vi kanske har några påbörjade projekt i lådan men inget som är klart.
Vad tycker ni om streamingtjänsterna då? Tro ni att ni har någon nytta av dem?
Rasmus: Fråga när vi släppt vår tionde skiva! Hahaha! Nej men det är lite konstigt med siffrorna, vi har ju inte så mycket erfarenhet av dem, det är lite skumt.
Michael: Ja men streamingtjänsterna har varit bra för oss. Vi får ut musiken bra.
Jens: Speciellt Spotify, vi såg idag att vi var uppe i nästan 1,8 miljoner streams.
Rasmus: Ja det är ju en helt galen siffra!
Michael: Kollar man på några av de större banden i Danmark just nu, inte metal men mainstream, så ligger vi på samma nivå. Det är riktigt häftigt.
Rasmus: Och konstigt.
Jag brukar sluta med att be om de tre viktigaste albumen ni vill rekommendera våra läsare att lyssna på. Eftersom ni är tre får ni välja ett var!
Jens svarar blixtsnabbt: Dream Theater Metropolis pt 2.
Michael: Det kanske är en klyscha men jag säger Black Album, Metallica.
Rasmus: Jaha, du tog den. Då tar väl jag Ozzy Osbourne, Bark At The Moon.
Tre grymma album! Tack så jättemycket för att ni tog er tid att sitta och snacka lite med mig ikväll!
Tack själv!
/P ”The Poser” Pousár
