För 30 år sedan kom deras bästa skiva någonsin, i mitt tycke. 1991 var året och grungen var på intåg. Men, bandet skulle i sin prime släppa sitt bästa alster. En renodlad partyskiva. En skiva som är given under nålen på vinylspelaren en fredag efter jobbet. Jag hyllar Danger Danger’s “Screw It”.
Ett av mina finaste minnen av detta band är från då jag för första gången besökte Sweden Rock Festival 2014. Solen sken, jag hade en iskall pilsner i min hand och Danger Danger skulle precis kliva på scenen. Ett band som jag blev introducerad till genom att jag i tidigare ålder hittade skivan “Screw It” i min fars vinylback. Sedan var jag fast. Denna skiva satte sina klor i mig och sköljde över mig med en varm glädje. Via denna skiva hittade jag snabbt åt deras föregångare och debutskiva “S/T”. På Sweden Rock festival, år senare, möttes jag av en energifull och glädjespridande Ted Poley. Ted såg ut som ett barn i en godisaffär, låt efter låt. En renodlad glädje som smittade av sig hela vägen ut i publiken. 3-4 låtar var han dessutom ut i publikhavet, med världens största leende. Det kändes som tiden stått still sedan 1991. Samma glädje infann sig och Ted lät minst lika bra som konserten “Danger Danger live in Tokyo 1992”.
Vad är det som gör att “Screw It” är en av världens bästa partyskivor någonsin? Först och främst så innehåller den hit efter hit. Låtar som “Monkey Business”, en av den bästa partylåtarna någonsin. Det är precis vad du vill ha, en trallvänlig refräng och en text som inte tar sig själv på för stort allvar. “Beat The Bullet”, där introt ger mig gåshud varje gång. Den är dynamisk och har en fantastiskt bra känsla i både det instrumentala samt i Teds sång. Refrängen lyfter så det skriker om den. Stämmorna/körerna är lagom, men bidrar ändå så mycket till helheten. “I Still Think About You”, en av världens bästa ballader. Även “Coming Home” är riktigt mysig den också. “Crazy Nites”, en mer upptempo låt och för att inte tala om det snygga slutpartiet med hyllningen till Janis Jopplin. Och såklart, inte att förglömma kanske den bästa låten på skivan, “Don’t Blame It On Love”, med dom galet snygga stämmorna/körerna. Skivan innehåller en bra bredd på låtarna, allt från ballader, till semi ballader och mer gitarr drivna låtar, som tex “Get Your Shit Together” eller “Horny S.O.B”. Det är som de tog allt som funkade på första skivan och gav det mer attityd. Den är mer “rock n roll” än deras debut. Det är mindre ballader, även om de såklart infinner sig här och det är mindre synthdrivna låtar. Det är mer nerv och känsla. Bra trumljud och tyngd i trummorna. Det finns både läckra riff och likaså extremt snygga gitarrsolon, både med känsla samt mer shreddiga solon. Det är dessutom en jämn platta, balladerna ligger i rätt ordning, de kommer inte för ofta och plattan får på så sätt en stor dynamik i låtlistan.
Förstå mig rätt, jag älskar deras debut och jag älskar att dessa plattor skiljer sig åt. De är bra på olika sätt. Visst, det finns ett spår som rullar förbi ganska fort, dvs “Yeah, You Want It!”, raplåten med gang-vocals. Den är lite rolig och svängig men bidrar inte riktigt till skivans helhet. Känns lite smått malplacerad. Dock roligt med gäst inhoppet på denna av Gary Cherone, Nuno Bettencourt & Pat Badger, från Extreme. Men utöver denna låt så håller plattan en väldigt jämn och hög nivå.
Kuriosa, albumet spelades in i “New River Studios” i Fort Lauderdale, Florida. Samma studio som Skid Row spelade in “Slave To The Grind”. En slump att båda öppnar med en låt vid namn “Monkey Business”? Definitivt någon typ av Monkey Business som pågick i den studion 1991.
Jag är tacksam för denna skiva och att den fortfarande håller än idag. En fredagkväll, en kall i handen och glädjen infinner sig snabbt. Jag tar snabbt till mig texten i “Crazy Nites”;
Havin’ such a good time (crazy nite). We’ll forget the mornin’ after.”.
Låtlista:
Ginger Snaps (Intro)/Monkey Business – 5:22
Slipped Her the Big One – 5:32
C’est Loupé (Prelude)/Beat the Bullet – 4:53
I Still Think About You – 4:36
Get Your Shit Together – 4:41
Crazy Nites – 4:14
Puppet Show – 1:20
Everybody Wants Some – 4:15
Don’t Blame It on Love – 3:58
Comin’ Home – 4:39
Horny S.O.B. – 3:22
Find Your Way Back Home – 6:14
Yeah, You Want It! – 3:34
D.F.N.S. – 0:50
Rasmus Harnesk Wiklund