Foto: Dennis Kjellander
Velveteen Queen kliver ut på scenen efter en liten regnskur. Molnen spricker snabbt upp och lägger en spotlight på scenen när grabbarna kliver upp och publiken exploderar. De kör igång ganska direkt och de spelar två låtar innan sångaren, Samuel Nilsson riktar uppmärksamheten mot publiken och berättar kort om bandets resa. Han berättar om debut plattan som precis kommit ut, Consequence of the city. Han undrar om vi vill höra en låt från den och det går inte att ta miste på publikens längtan efter just det.
Lukas Axx kör sedan introt till Black Crowes She Talks To Angels och Samuel sjunger en snutt innan de glider in i låten Stranger in The Mirror. Solen värmer mer och mer och publikhavet växer. Det här är utstickaren på plattan men det är också en personlig favorit. Samuel visar sin absolut bästa publikfriande sida och publiken älskar det. Hela bandet visar sådan spelglädje att ingen kan låta bli att le.
Så underbart åttiotaliga moves på scenen och skönt lekfulla riff som bara lyfter över festivalområdet. Med något tyngre sound drar bandet igång Take Me Higher och får igång publiken. Det här är livet!
Det är både en äldre och en yngre generation som njuter av det här. Och det förvånar mig inte alls. Velveteen Queen har hittat en ruskigt snygg balans där de moderniserat det klassiska 80 tals soundet utan att förlora det som gjorde det så speciellt. Och live gör det sig otroligt bra. Tempot är perfekt för att hålla igång energin på och från scenen!
Nu rullas keyboarden fram och det blir genast en lugnare ton. Publiken vet vad som väntar och visslar och applåderar. Händerna i luften och det är helt fantastiskt hur de kan gå från öset till det lugna som är Dreamer. Sömlöst och extremt snyggt.
Last Sensation följer upp direkt och jag förundras över hur jäkla proffsigt det här är. Det är så detaljplanerat och ändå så avslappnat. Det märks att de älskar det de gör och det är inte stilla på scenen en sekund. Publiken är i extas. De vill ha så mycket mer men tiden är slut.
Bandet kastar ut plektrum och trumpinnar och det blir ett litet men vänskapligt tumult bland fansen. Jäklar vad bra det här är!
/P ”The Poseur” Pousár
