Det är inte bara USA som har legendariska thrash metal-band… även Tyskland har sina giganter i genren, nämligen Sodom, Kreator, Tankard och Tokio Hotel… *skojar bara, Destruction ska det vara, det sistnämnda är det vi ska prata om den här gången. ”Born To Perish” är namnet på deras fjortonde studioalbum som släpptes för bara sex dagar sedan. Men innan vi fortsätter ska vi naturligtvis (som vanligt), plocka fram lite fakta om bandet. Destruction kommer från Sydtyskland… närmare bestämt Weil am Rhein som ligger väldigt nära gränsen till Frankrike och Schweiz. Dom grundades 1982 under namnet Knight Of Demon och likt Kreator och Sodom har dom rötter i första vågen av black metal. 1985 kom debutalbumet ”Infernal Overkill” och även om jag kanske inte är ett stort fan av bandet finns det ändå några Destruction-plattor jag tycker är riktigt bra… förutom första albumen tycker jag ”All Hell Breaks Loose” (2000) och ”The Antichrist” (2001). Samtidigt kan man inte neka att det släppts en del mediokra/usla grejer som ”The Least Successful Human Cannonball” (1998), och dom två senaste albumen var inte heller nånting att hänga i julgranen. Hittills ser jag att ”Born To Perish” fått ganska positiv respons, så det höjde förväntningarna en aning innan jag tryckte på playknappen.
Vi börjar starkt med titelspåret med ett tufft och rätt klassiskt thrash metal-riff, och redan där upplever jag att produktionen är klart bättre än förra skivorna. Alltså dom två andra skivorna jag nämnde högre upp. Rent sångmässigt påminner låten bland annat om Testament i ”The Gathering”-eran. Vi går sedan vidare till ”Inspired By Death” som tyvärr sänker nivån… idéen i sig är bra, gillar den lite mörkare atmosfären men den är ändå inte riktigt så hård som jag upplever den borde ha varit… det känns som om intentionen var att göra en vass låt med en mörkare atmosfär och strukturmässigt är allting på plats, men ändå räcker det inte hela vägen. Tredje spåret ”Betrayal” är ytterligare en ganska mörk låt men där har man korrigerat misstagen från den förra och lyckats få till det. Andra gången gillt.
I övrigt kan jag glatt konstatera att Destruction lyckats hämta sig från dom två senaste plattorna och släppt ett intressant och välarbetat thrash metal-album. Produktionen är okej, innehållet varierat och spännande, lagom med experiment och vid sidan av några negativa punkter fanns det gott om guldkorn och stenhårda thrash metal-riff som säkert uppskattas av alla inbitna thrash metal-fans. Man skulle kunna säga att Destruction sparat allt krut till andra halvan i skivan då det är där det bästa ligger. Låtarna som mest uppskattades är ”Fatal Flight 17” (inspirerad av tragiska nedskjutningen av planet Malaysia Airlines Flight 17 år 2014), ”Tyrants Of The Netherworld”, ”We Breed Evil”, kanske Motörhead-doftande ”Filthy Wealth”, ”Born To Perish”, ”Ratcatcher” och ”Betrayal”. Skivan avslutar med en cover på ”Hellbound” med brittiska Tygers Of Pan Tang. Föredrar naturligtvis originalet, men ändå ingen dålig cover.
Förstår nu varför ”Born To Perish” fått ganska positiv respons av kritiker. Det förtjänar alstret definitivt. Må hända att det inte räcker hela vägen till 10 av 10, men efter två ganska halvmediokra studioalbum är det här den typen av platta vi väntat på. Finns väldigt lite negativt att säga om det hela och jag antar att fansen är nöjda. Hoppas Destruction fortsätter i det här spåret. Även om det fortfarande inte kan jämföras med guldåren är ”Born To Perish” en skiva värd att minnas.
Band: Destruction.
Titel: Born To Perish.
Genre: Thrash metal.
Skivbolag: Nuclear Blast.
Releasedatum: 9 augusti 2019.
Bästa spår: ”Fatal Flight 17”, ”Tyrants Of The Netherworld”, ”We Breed Evil”, ”Filthy Wealth”, ”Born To Perish”, ”Ratcatcher”, ”Betrayal”.
Betyg: 8/10.
Lucas LMZ Zimmermann.
