När jag hörde att Jason Bieler skapat något nytt blev jag först glad. Sen blev jag orolig. Kommer det här att hålla? Kan man göra två så annorlunda och grymma plattor och sedan gå mot… Ja vadå? Finns det fler karaktärer att leka med? Fler teman? Men jag hade inte behövt oroa mig ett dugg. The Escapologist av Jason Bieler & The Baron Von Bielski Orchestra går vidare i sin sagolika värld med en något mer dämpad och något lugnare skiva. Jag trivs i soundet på den här plattan. Det är mäktigt med underbara körer och fantastiska gitarrer som gifter sig med varandra i studion. I Violent Creatures till exempel landar man i keyboards som skapar en matta för resten av låten att landa på. En flygande matta givetvis, vad annars? Slutet driver upp mot ett Crecendo av ljud för att sedan dämpa sig och lämna ett lugn efter sig.
Hollow som är en väldigt vacker ballad är något som jag nästan väntat på. Jasons röst är fantastisk och passar in i de flesta sammanhang men här får han verkligen visa hur uttrycksfull han kan vara. Stundtals känns det skört. Samtidigt känner man ett hopp i det, hopp och lugn.
Vad kan man säga om den progressiva smältdegeln som skapas varje gång Jason Bieler kliver ut i världen? Varje upplevelse är unik och det blir aldrig tråkigt! Jag lyssnar på Zombies & Black Swans och det känns som att man kliver tillbaka lite i tiden och njuter av något som är både dåtid och framtid. Gitarrerna hade lika gärna kunnat passa in i en industriell progglåt från sent 90 tal som i den mer blandade metal som växer fram sakta men säkert idag. Artister som Jason Bieler gör det mer tillåtet att använda det man älskar och skapa något nytt av det. Varför skulle vi inte få blanda de bästa delarna av det vi själva vill lyssna på för att skapa något!? Det känns lite som att det är det han gör! Jag älskar tonen och produktionen! Det märks så tydligt att alla medverkande älskar det de gör och det hörs ju direkt. Samtidigt är det erfarenhet och engagemang som lyfter detta. Man har jobbat med att inte låta det bli ett kaos utan mening. Det kan tyckas vara för många saker samtidigt men tar man sig tid att faktiskt lyssna på helheten och avkoda det så kommer man lätt in i det och förstår vad de olika instrumenten har för syfte i just den låten.
No Real Goodbyes har ett dämpat språk och det är mer lagt i moll vilket är fantastiskt i samspråk med ett trumset som får ha framkanten i den här låten, Edu Cominato får verkligen ta plats och det gör han med bravur. Det är uppfriskande att få upptäcka takten först och sedan resten av ensemblen. Det är verkligen en underbar känsla att drivas fram av tempot i låten när man lyssnar samtidigt som man hör den här ljuvliga melodin som förstärks med körer som bara går att beskriva som instrument i sig självt.
Att lyssna på något som skapats av och för Jason Bieler & The Baron Von Bielski Orchestra är lite som att kliva över tröskeln till Jason Bielers hjärna. Space Debris är ett bra exempel. Det är melodier som skulle passa bra i ett avsnitt av The Muppet Show samtidigt som den känns oerhört vuxen. Det är den lekfullheten som är så speciell i detta. Det får vara luftigt och pampigt och alldeles fantastiskt naivt på sina ställen. Gitarristen Andy Blacksugar har tagit plats i den här orkestern på ett perfekt sätt. Han är liksom på samma hyllplan som Jason, den där hyllan där han ställde ett Human Head förra gången vi hördes. Vi vill inte glömma Johan Niemann från Evergrey som lägger till en massiv tyngd med sin bas som bara hjälper till att lyfta den där flygande mattan hela vägen upp i rymden och det är väl där den här plattan landar? March Of The Vikonauts är väl vad som ger en hint om det. Och titeln The Escapologist handlar nog om att ta sig ut ur bubblan, bräcka kedjorna och göra det du vill. Det är din egen kraft som tagit dig dit du är. Och du kan göra precis vad du vill med tiden du har kvar.
(förbeställ skivan här: https://jasonbieler.bandcamp.com/album/the-escapologist-pre-order )
Band: Jason Bieler & The Baron Von Bielski Orchestra
Album: The Escapologist
Releasedatum: 2025-02-21
Betyg
