20 år har gått sedan Metallica slog sina påsar ihop med San Francisco Symphony. Resultatet då var i ärlighetens namn sådär då mycket av symfonin försvann i låtar som inte alls passade in sammanhanget. Men i denna version så har man verkligen valt låtar som passar betydligt bättre och man lyckats orkestrera låtarna på ett betydligt bättre sätt.
Inledenade paradintrot ”The Ecstasy of Gold” är hur mäktigt som helst som verkligen ger en gåshud och precis som för 20 år sedan så är ”The Call of Ktulu” andra låt ut. Men i jämnförelse med föregångaren så är flera låtar utbytta. Vi får höra tre låtar från senaste Hardwired plattan samt en av mina personliga favoriter ”The Unforgiven III” från ”Death Magnetic” luftas där James sjunger låten med enbart orkestern som hjälp.
Andra höjdpunkter är ”The Memory Remains” där publiken aldrig vill sluta sjunga, ”Master of Puppets” håller fortfarande fast man har hört den live x antal gånger precis som den odödliga ”For Whom The Bell Tolls”.
Cliff Burton hyllas när cellisten Scott Pingel drar av ett solo som Cliff förmodligen fortfarande ler åt där uppe i sin himmel.
I mellanakten får orkestern sola sig i glansen med att framföra ett eget stycke Mäktigt? Nja. Nödvändigt? Nej. Hade gärna velat höra något annat i stället. Samma med ”Iron Foundry” där bandet och symfonin möts. Visst. Det låter bra men jag hade hellre petat in en Metallica låt där också.
Hade det stora nöjet att se denna konsert på bio och samma upplevelse är svår att få ner på skiva. Det är något speciellt att sitta ner i mörkret och titta på det hela med ett fett högtalarsystem som får ljudet att borra sig in i öronen på dig. Min uppmaning är att köpa DVD om du vill få ut max av konserten men har du ett bra ljud system hemma eller bra hörlurar och är bra på att måla upp bilder framför dig så funkar ljudformatet också.
Av: Ulf Romedahl
Artist: Metallica
Skiva: S&M2
Skivbolag Blackened records
Releasedatum 20-08-28