När jag började lyssna på FELIN hade jag inga direkta förväntningar. Hon var ett helt nytt namn för mig, trots att ”President of my own fanclub” är hennes fjärde album i ordningen. Jag var till en början tveksam och visste inte riktigt vad jag hade att vänta mig. Men redan efter de första låtarna började min nyfikenhet att växa.
Albumet öppnar starkt med ”Running Red Lights” som bjuder på ett energiskt och poppunkigt sound. Därefter följer ”Don’t Call Me Darling” där FELIN verkligen visar upp sin kaxiga attityd. Det är verkligen girlpower, attityd och en rejäl dos självsäkerhet, allt levererat med glimten i ögat. ”Ricochet” som är det tredje spåret fortsätter i samma anda, tempot hålls uppe och kvaliteten är jämn och det poppunkiga soundet får fortsatt stort uttrymme. Hittills är jag imponerad och gillar det jag hör.
Men sedan händer något och med låten ”Nobody Told Me” så får vi höra en annan sida av FELIN. Den tidigare kaxigheten får kliva åt sidan för något betydligt med personligt och sårbart. Här berör hon viktiga ämnen som ångest och psykiskt mående, vilket skapar en kontrast till albumets inledande låtar. Även ”Happyish” går i ett mer melankoliskt spår och visar att bakom den självsäkra attityden finns också utrymme för tvivel och sårbara känslor. Jag uppskattar den här variationen, eftersom den ger albumet ett större djup.
Med låtarna ”Hit Like A Girl”, ”Favorite Toy”, ”Breaking Up With Me” och ”Riot” är vi tillbaka i det kaxiga uttrycket. Här möts vi återigen av riviga gitarrer, energi och den fina känslan av självständighet. För mig förmedlar låtarna ett budskap om att våga gå sin egen väg, stå upp för sig själv och inte låta andra bestämma vem man ska vara. Att det dessutom är okej att göra misstag längs vägen. Det är ett fint och viktigt budskap, inte minst i en tid då många känner pressen att behöva passa in för att bli accepterad.
Även albumets två avslutande spår, ”Bitter” och ”Solo Anthem”, fortsätter i samma anda. Här finns den där kaxiga attityden, men också en värme och hoppfullhet som jag tycker genomsyrar stora delar av albumet. Det är musik som får en att sträcka lite extra på ryggen och känna att man faktiskt är bra precis som man är.
En reflektion som dyker upp under lyssningen är att det här kanske inte är musik jag själv skulle välja att lyssna på idag. Men hade jag varit tonåring igen, då hade jag förmodligen älskat det. FELIN för tankarna till artister som Avril Lavigne och Hayley Williams från Paramore, både genom sin attityd och sitt musikaliska uttryck. Det finns något ungdomligt, rebelliskt och samtidigt befriande över hela albumet.
Samtidigt kan jag inte låta bli att uppskatta det FELIN förmedlar. Låtarna har sina egna uttryck, men förenas av en hoppfullhet som genomsyrar albumet. Det finns en värme i musiken som är svår att sätta fingret på. En känsla av lycka, styrka och framför allt en påminnelse om att man faktiskt duger precis som man är.
Jag tänker tillbaka på mitt yngre jag. Den där tonårstjejen som försökte hitta sin plats i världen. Hon hade verkligen behövt den här skivan. Och kanske är det just där albumets största styrka ligger. Att få lyssnaren att känna sig lite starkare, lite modigare och framför allt lite mer nöjd med den man är. Så tack FELIN för att du ger hopp till oss alla.
Artist: FELIN
Titel: President Of My Own Fanclub
Skivbolag: Miss Bloom
Genre: Alternativ rock & poppunk
Bästa låt: ”Riot” och ”Hit like a girl”
Releasedatum: 16e Oktober 2026
Betyg: 3 av 5
Nedan kommer lite information gällande FELIN’s kommande turné
(Informationen är från hennes skivbolag)
”2025 tävlade FELIN i Eesti Laul, Estlands svar på Melodifestivalen, med låten “Solo Anthem” och hamnade på en hedrande sjätteplats (av 16 bidrag). Under 2026 släpper hon musik från det kommande albumet “President Of My Own Fanclub”, som kommer i sin helhet i oktober.
Därefter väntar hennes största turné hittills: 24 konserter i 14 europeiska länder som special guest till det ukrainska rockbandet The Hardkiss. Turnén går av stapeln i Polen den 31 oktober och avslutas i Finland den 1 december.”
Turnédatum:
31 okt – A2, Wroclaw, PL
02 nov – Dynamo Jugendkulturhaus, Zürich, CH
04 nov – Backstage By The Mill, Paris, FR
05 nov – Electric Ballroom, London, UK
06 nov – Trix, Antwerp, BE
08 nov – Carlswerk Victoria, Köln, DE
09 nov – FZW, Dortmund, DE
10 nov – Melkweg, Amsterdam, NL
11 nov – Batschkapp, Frankfurt, DE
13 nov – Lucerna Music Bar, Prag, CZ
14 nov – Majestic Music Club, Bratislava, SK
15 nov – Studio Kraków, Krakow, PL
16 nov – 2progi, Poznan, PL
18 nov – Progresja, Warsawa, PL
19 nov – B90 Club, Gdansk, PL
20 nov – Huxley’s Neue Welt, Berlin, DE
22 nov – Simm City, Wien, AU
23 nov – Backstage Werk, München, DE
24 nov – Im Wizemann, Stuttgart, DE
26 nov – Große Freiheit 36, Hamburg, DE
27 nov – Amager Bio, Köpenhamn, DK
28 nov – Vulkan Arena, Oslo, NO
29 nov – Debaser, Stockholm, SE
01 dec – Tavastia, Helsingfors, FI
