Det finns en trygghet när man vet direkt vilket band det är när man hör en låt och Avatar är ett band som lyckas släppa olika plattor men med ett sound som sticker ut som deras eget utan att bli tråkiga i längden.
Dance Devil Dance är ett sådant album. Jag älskar hur man helt omisskänsligt hör rösten och bara andas ut. Man ser sminket framför sig och man vet att man ska få uppleva en resa. Första låten på plattan heter Dance Devil Dance…
Chimp Mosh Pit följer upp och låter lite som den heter! Det är en Mosh Pit av underhållning med en jävla aggro känsla och det rycker i en. Man vill bara ösa i publiken. Det är ett extremt snyggt sound här som fascinerar mig. Det är så skitigt men samtidigt så cleant. Det är en otroligt balanserad bild de målar upp i galenskapen.
Valley Of Disease har ett industriellt tugg och aggressionen ligger kvar. Det är en jäkligt rak takt och det är energi rätt igenom. Det ligger något väldigt skört i nyans-skillnaden mellan den aggressiva versen och den mer melodiösa mjukare refrängen både i tempo och sound. Sjukt snyggt!
On The Beach och vad får man? En måsjävel som startar upp allting! Gillar du nedstämd bas? Check. Gillar du speed på elgitarr? Check? Gillar du nerskalad metal? Check! Den här låten är så läcker i sin enkelhet. De lyckas med små medel behålla känslan av metal samidigt som man får refrängen att bli lekfull och nästan lite poppig utan att stjäla från låtens tyngd.
Do You Feel In Control? Krämar på med speed från första nanosekunden. Här kommer den taktfasta rytmen in igen tillsammans med ett korn av ren galenskap. Det är helt otroligt hur man som Johannes Eckerström kan använda sin röst som ett intstrument inte bara genom själva tonen utan som en röstskådis som berättar en story. Det gör det extremt intressant att lyssna på.
Gotta Wanna Riot börjar lite som en dansbandslåt. Ja jag menar allvar! Men det håller väl i en och en halv sekund kanske. Sen kommer det grymma tillbaka igen. Det här är kanske inte plattans bästa låt men den är lite kul med dansbandsfeelingen som återkommer lite då och då.
The Dirt I´m Burried In är en favorit. Det har en extremt skön feeling i gitarren och det är nästan ett klassiskt rocktempo här. Det är vansinnigt snygga melodier och det är lätt att ryckas med i takten och till och med dansa lite. Här har man lagt ner mycket tid på produktionen. Det hörs.
Clouds Dipped In Chrome, om The Dirt I´m Burried In är lite lugnare och melodiös är detta raka motsatsen. Det börjar med ett sådan ös att det först är svårt att separera allting i skallen och det smattrar på så in i helskotta emellanåt! Om man råkar slappna av medan man lyssnar vaknar man garanterat till liv när den här låten hoppar igång!
Hazmat Suit är återigen en låt som känns välproducerad. Det är inte det att resten av plattan inte är det men det känns ibland som att det lagts ner något mer tid på att få fram ett precist sound eller en känsla i vissa låtar och det här är en sådan låt. Det känns lite som en flirt till riktigt gammal skön gitarrbaserad musik och jag tror jg anar en nästan vilda västern ton på sina ställen. Riktigt bra!
Train är en spännande låt. Det är en loungelåt med en story. Tänk er en hotell lounge med askfat på borden, det står ett band som spelar slowmusic på scenen. Så börjar det! Men så landar man i metal igen. Kanske lite Twin Peaks, lite Lynch och en stor Dos Avatar.
Albumet avslutas med låten Violence No Matter What som är en duett med Lzzy Hale, låten känns politisk och när jag frågade JOhannes om det svarade han att det är egentligen inte svårare än att Facism är fel. (En hint om att ni kan få läsa en trevlig intervju i helgen, håll ögonen öppna) Låten är absolut en favorit! Extremt snyggt samarbete mellan vokalister och det är en enorm känsla här. En känsla av protest samtidigt som det är en otroligt snygg låt musikaliskt! Ljudbilden är enorm och man vill bara trycka på repeat och headbanga tills man inte kan hålla huvudet uppe mer!
All and all är det här antagligen topp tre av Avatars plattor. Jag kommer inte ranka det mer än så men det är otroligt bra och det är en kul platta. Det finns en underton av allt det som Avatar alltid varit och det är samtidigt helt nytt. Som jag skrev i början är det skönt att höra en låt och veta vad det är direkt och det är få band som gör det så bra som Avatar. Jay Ruston (Anthrax, Mr. Bungle, Crobot, Stone Sour, Amon Amarth, Uriah Heep etc.) är tillbaka som producent och kanske är det det som gör att man känner igen det lite som ett osund från förr?
Artist: Avatar
Titel: Dance Devil Dance
Bästa spår:The Dirt I´m Burried In, Train och Violence No Matter What
Releasedatum: 17 Februari 2023
Betyg:
/P ”The Poseur” Pousár
