Det 50 år gamla och legendariska rockbandet från Tyskland är tillbaka med sitt 19:onde studioalbum “Rock Believer”. Inte nog med det så är det första plattan som deras trummis Mikkey Dee spelar på. Mikkey har en lång och stor karriär bakom sig, med namn som King Diamond, Don Dokken, Helloween (ja du läste rätt) och såklart Motörhead i ryggsäcken. Jag har alltid älskat Mikkey´s trumspel, hans driv och hans energi. Så med vetskapen att han skulle spela och vara involverad i nya skivan av Scorpions, så gav det mig en viss förväntan på att han skulle kunna lyfta energin i bandet, likt som tex Richie Faulkner gjorde i Judas Priest. Plattan består av hela (16!!) spår. Om det är för många spår för att utgöra en bra helhets platta, det får denna recension utvisa.
Skivan börjar med spåret “Gas In The Tank”. Spontant så tänker jag på en gång att låten och texten handlar om Mikkey Dee´s energipåverkan i bandet. (Hoppas jag). Låten drar igång, det är ett klassiskt rock n roll osande riff med ett rakt trumkomp med jäkligt bra driv. Sirener hörs i bakgrunden och vi bygger mot versen. Klaus tar ton och jag slås av att han låter fortfarande bra för att vara 73 år. Men jag slås också av att hans uttal och fraseringar är fortsatt under all kritik.. Men som Scorpions fan så är vi väl vana med det vid det här laget. Riktigt bra refräng, en stark hook samt en glad känsla infinner sig. “There got to be more gas in the tank”. Ja det verkar så i alla fall, vilket såklart gör en glad. Än är inte rock-hjältarna borta.
Härnäst, “Roots In My Boots”. Här känns det helt klart att Mikkey bidragit till att väcka gubbarna till liv. Det känns såklart väldigt Scorpions, men ändå lite mer energifyllt och “back to the roots”. Klaus röst kommer fram på helt rätt sätt här. Möjligtvis smått enformig refräng text, men det är ju inget nytt under solen. Bra fusion på lite tyngre riff och klassiskt rockigare riff.
“Knock Em Dead”, tyngre intro inleder. Fantastiskt bra riff, osar klassiskt Scorpions. Riktigt, riktigt vass refräng och grymma melodier, med precis lagom stämmor/körer som gör att den lyfter.
“Rock Believer”, titelspåret. Lugnare intro/vers. Det infinner sig en känsla av att titta tillbaka på livet. Något vemodigt, något känsligt, en känsla av att detta är mitt liv. Både nostalgiskt, vackert och en känsla av allt man hinner med under en livstid. Låten ger mig gåshud, den slår an i något inom mig. Jävligt stark låt, refräng, melodi, ja allt faller på plats helt enkelt. “I´m a rock believer just like you”, en känsla av vår gemenskap inom rock/hårdrock. Hur hårdrocken inte bryr sig om ålder, kön eller annat. Det är vi tillsammans. Rock Believers.
“Shining Of Your Soul”, en av singlarna. Tyngre intro inleder. Jag gillar hur versen flyter och hur gitarr-melodierna får leda denna låt. Väldigt snyggt byggt, sången och gitarrerna kompar väl och allt får ta helt rätt plats. Låten är i det långsammare laget, men där kommer tyngden fram. Gissar denna kan vara riktigt vass live.
“Seventh Sun”, ett jäkligt tungt intro. Jag gillar att basen får ta plats. Det bryter av bra emot tidigare låtar. Klassisk Scorpions låt men jäklar så bra. Jag gillar att man blandar typ av låtar på skivan, vi har snabbare mer klassiska rocklåtar och vi har lite mer tyngre släpiga låtar. Det blir en bra röd tråd men det gör också att vi får en bredd på skivan.
“Hot and Cold”, bra riff och gung i denna. Standard Scorpions, inte starkaste kortet på plattan. Stör mig lite väl på uttalet i refrängen, det är “you” inte “YOÖ” Klaus..
“When I Lay My Bones To Rest”, nu blev det fart på gubbarna! Uppenbarligen Mikkey som piskat på dom lite. Gillas starkt! Skulle kunna vara ett farligt kort live om dom orkar ta in den och köra den. Snyggt att basen får ta lite mer plats och sticka igenom.
“Peacemaker”, första singeln som kom. Starkt spår rakt igenom, lite elakare och jag gillar tempot samt drivet. Uppskattar även de tyngre partierna. Kanske den låt som jag tycker Mikkey´s driv och energi får komma fram bäst på.
“Call Of The Wind”, lite av ett sömnpiller. Snygga riff och Klaus sjunger fortsatt riktigt bra för åldern. Men kanske inte den starkaste refrängen, saknar lite energi.
“When You Know”, kraftiga “Doctor Doctor” vibbar i introt. Gillar Klaus nerv i verserna, vackert sårbar. Stämmorna är enkelt läckra. Känns väldigt back to the roots. Som en Scorpions ballad ska vara, klockren. Bra känsla hos samtliga musiker. Gitarrljudet på denna också riktigt läckert, det kommer fram på helt rätt sätt i denna typ av låt.
“Shoot For Your Heart”, tillbaka till lite mer fart. Nu snackar vi en stark refräng. Energi, driv och en grymt bra hook. Klockren helt enkelt. Kanske starkaste låten på skivan.
“When Tomorrow Comes”, Fortsatt bra driv. Mikkey hamrar på, läckert elakare riff. En studsig bas får leda verserna. Känner på en gång att jag har svårt att stå stilla till denna. Får lite “Humanity – Hour 1” vibbar från denna. Denna sticker helt klart ut från tidigare låtar på skivan och jag gillar den starkt. Älskar basgången.
“Unleash The Beast”, lite i samma linje som spåret innan. Lite “pratsång”. En refräng som bryter av rätt kraftigt emot verserna. Snygga tyngre partier som bryter av mellan refräng och verser. Kanske inte lika stark som låten innan.
“Crossing borders”, tillbaka till det lite mer klassiska rock n roll soundet. Lite Sting In The Tail känsla på denna.
Sista spåret “When You Know acoustic”, finns inte så mycket mer att säga än att det är en riktigt mysig version av låten. Passar väldigt väl i en akustisk tappning. Och Scorpions har ju visat på förut att de passar väldigt väl i akustisk tappning, så denna känns naturlig.
Sammanfattning:
Vad kan man förvänta sig av ett band som hållit på i 50 år och släppt, med denna, 19 studioalbum? I Scorpions fall kan man förvänta sig en hög lägsta nivå och med Mikkey Dee på trummor och en del av bandet, mer energi och driv än det varit på länge. Hade jag velat att man kanske skulle skruvat upp det lite extra? Ja absolut. Men det är fan inte rättvist mot varken Mikkey Dee eller gubbarna i Scorpions. Dom är inte ung längre och vi snackar att de är över 70 bast. Att de lyckas få ur sig så här mycket energi och ändå visat en viss nytändning, det är både imponerande av dom och av Mikkey Dee som uppenbarligen har lyckats få lite mer liv i gubbarna. Plattan kanske är lite för lång för sitt eget bästa, vissa låtar kanske man kunde ha strukit. Men jag tackar och bockar för ännu en bra skiva med Scorpions.
Artist: Scorpions
Album: Rock Believer
Releasedate: 25/2-22
Skivbolag: Universal Music Group
Bästa spår: Rock Believer, Peacemaker, When Tomorrow Comes, Knock Em Dead.
Betyg:
