Det må ha gått nio år sedan hans senaste soloalbum, men Bill Wyman behöver knappast någon introduktion. Vid en aktningsfull ålder av 87 år släpper den före detta Rolling Stones-basisten sitt nionde soloalbum: en bluesig platta som ofta blickar västerut mot country och americana. Drive my Car inleds med en cover av Bob Dylans ”Thunder on the Mountain”. Wymans version är mer groovefokuserad, även om det är något mer avskalad än originalet; en naturlig tolkning av en basist helt enkelt. Inledningsspåret är inte heller plattans enda cover. Vi bjuds bland annat på tolkningar av blues och rock’n’roll legender som Taj Mahal och Chuck E. Weiss. Även dessa i samma enkla, men lagom svängiga förpackning.
Det är dock inte ett renodlat coveralbum. Här finns ett gäng låtar signerade Bill Wyman själv, bland annat titelspåret. Orginalspåren glider smidigt samman med coversen. Allt går i en bluesig anda med en lätt eftersmak av country. Inga onödiga krusiduller, utan bara precis det som behövs för att föra fram låten.
Överlag genomsyras Drive my Car av en genuin kärlek till musiken och uppenbar spelglädje. En 87-årig man, med en karriär som Bill Wymans, behöver uppenbarligen inte släppa ett album, så det här handlar om ren passion, och det märks.
Artist: Bill Wyman
Albumtitel: Drive my Car
Bolag: BMG
Release: 240809
Genre: Blues
Bästa låtar: Drive my Car, Bad News, Light Rain
Betyg:
Recension av: Anna Mattsson
