Idag släpper Zinny Zan den helt nya singeln It´s no good som är en cover på Depeche Modes klassiker från plattan Ultra som kom 1997.
Vi tog kontakt med sångaren ZInny Zan och gitarristen STefan Bergström som fick berätta allt om historien bakom detta lite udda val av cover.
Detta är del två av en större intervju med bandet som kommer senare i vår.
Ni släpper nu singel nummer två som är en cover på Depeche Modes klassiker It’s no good som faktiskt är en av mina favoritspår med Depeche. Berätta storyn bakom den?
Stefan: Jag älskar den låten också och jag har lirat den några gånger. Jag fick en vision i huvudet att ”den här låten med Zinnys röst kommer att bli ’fucking major’”. Jag hörde precis hur den skulle låta, jag hörde hans stämma i både de låga och höga tonerna, så jag började prata med Zinny om att jag skulle vilja testa att han sjöng den här låten. Sen gjorde jag ett litet arrangemang och jobbade som en tok i över en månad med att kopiera hela originalarrangemanget med synthar och alla andra grejer. Efter det började vi bygga upp låten med sång, gitarrer och trummor samt gjorde lite små ändringar. Totalt har vi väl lagt ner två månaders jobb på den här låten och jag är superstolt över resultatet men det har varit ett jättejobb med allt.
Zinny: Det roliga var att när han spelade upp låten för mig så frågade han vad jag tyckte om Depeche. Det är väl inget favoritband för mig – men de har gjort en del bra grejer och jag tycker precis som du att detta är en av deras bästa låtar för den har så skön suggestiv och är bra på alla sätt. Stefan hade en idé och det första han kommer med är det här och det lät helt fantastiskt. Jag har inte haft ett enda finger med i spelet utan detta är Stefans verk till 100 procent. När jag skulle lägga sången på låten så undrade jag hur han ville att jag skulle köra låten? Stefan tyckte då att jag skulle börja med det låga och sen gå upp en tonart, så även där hade Stefan redan tänkt ut hur låten skulle låta. Sen ska det bli kul att höra hur folk reagerar för jag tror ingen har hört mig sjunga så lågt förut. När man ger sig på en hit av ett stort band så måste man också göra låten rättvisa så att vi inte trycker upp skit i ansiktet på Dave Gahan & Co – och personligen så tycker jag att vi har gjort en jävligt bra version av låten.
När jag lyssnade på låten så tyckte jag att låten är radiomaterial. Håller ni med?
Zinny: Det var bland det första jag sa till Stefan också – att det luktar ”hit” här – och det gör ju absolut ingenting.
Stefan: Det fungerade verkligen hela vägen. Det som föddes fram blev bara bättre och bättre med tiden. När Zinny hade lagt på sång och jag fortsatte att jobba så kom det bara fram mer och mer grejer som man kunde addera till låten. Det tog lång tid, men vi hade aldrig en tråkig stund när vi jobbade med den. Precis som Zinny var inne på förut, när man ger sig på en sådan här låt som många känner till med ett globalt band av den digniteten så måste man ha något på fötterna. Det går liksom inte att komma med något halvdant, för då kan man lika gärna skita i det, utan det måste vara något som man kan stå upp för fullt ut och det tycker jag att vi kan göra. Alla kanske inte gillar oss, eller låten, fullt ut men ingen kan säga att detta är en dålig version. Jag tycker att vi kan gå rakryggade ur detta med flaggan i topp.
Av Ulf Romedahl