Fotograf: Dennis Kjellander
Så då har det gått en vecka sedan vi kom hem från festivalen och den där overklighetskänslan infinner sig. Var vi verkligen där? Såg vi verkligen de där banden spela? Åt vi verkligen den där hamburgaren? Och svaret är ja på alla frågor. Vi har bildbevis på det mesta! (missade hamburgaren och frågan är ju, if it´s not on instagram did it even happen?) Apropå maten så har matvagnarna fått mer separat utrymme. Det finns fler möjligheter att sitta på olika ställen och det är allt från langos till fine dining! Vansinnigt kul att få prova nya smaker på festival!
Det var en fantastisk festival. Alla vi mötte var galet nöjda och de klagomål jag läst i trådar på Facebook om att det var en kass line-up i år är inte något som märks av här över huvud taget. Folk är så glada över att få se Ice Nine Kills och Electric Callboy. Alice Cooper och Judas Priest. Avantasia och Five Finger Death Punch. Hammerfall och The Gems. Velveteen Queen och Swedish Erotica! Listan är oändlig när vi frågar vad folk ser fram emot. Jag tror vi fick höra vartenda namn på affischen och det tyder ju på att man slagit en home run på Lin-up i år.
Vädret var i princip bra hela veckan utom en kort skvätt på lördagen när Alice Cooper spelade. Rätt som det var så kom det en skur och det var rejäla droppar! En del av publiken skyndade sig bort men eftersom det var i början av spelningen fylldes deras platser snabbt upp av folk som kom springade för att se sin favorit. På scenen syntes inte ett spår av att det regnade. Showen kördes all in ändå!
Något som vi såg fram emot var The Gems. De klev upp på scenen med en aura av ”Nu ger vi järnet!” och den energin höll i sig från första till sista sekund. Jag intervjuade bandet lite senare och de nämner en nervositet som jag inte såg ett spår av på scenen (Intervjun kommer upp i veckan som kommer). Det var ett grymt band som tog över scenen och som såg ut att njuta fullt ut. Klockan var innan lunch men det satt redan folk vid kravallstaketet när vi kom dit. Det var en skönt fylld backe som fick njuta av en kickstart på dagen!
Ett av banden som vår käre fotograf Dennis Kjellander såg fram emot mest var Swedish Erotica som gjorde en reunion på festivalen! Och det gjorde de med råge. De lirade som om de aldrig gjort något annat och hade med sig ett par besökare på scenen. Bland annat Lucas Axx och Samuel Nilsson från Velveteen Queen som också gjorde ett magiskt gig!
Jag såg fram emot Pain, väldigt mycket faktiskt och det var ju inte någon besvikelse direkt! Det var glatt, tufft och jäkligt roligt! Peter Tägtgren har en fantastisk persona i Pain och jag älskar att höra honom snacka. Jag fick höra i princip alla gamla favoriter och ett par av de nya låtarna. Party In My Head är en klar ny favorit och jag kan inte annat än se fram emot att få se dem igen på Skogsröjet när de spelat in sig ännu mer på det nya materialet!
När det var dags för Nestor så förväntade jag mig en stor publik och det gjorde jag med rätta. Bandet har spelat sig in i publikens hjärtan med sin 80 – tals osande musik och de har en fantastisk scennärvaro och stil som gör att varenda person i publiken känner sig sedd och uppskattad. Jag lade märke till hur bra Sweden Rock planerat utrymmet framför och mellan scenerna i år. Trots att det var en ”packad” publik så fanns det utrymme. Det var inte sådär trångt att det blev svårt att andas. Med beröm godkänt för det!
Ett namn som poppat upp under hela våren och som man hörde mycket i sorlet under festivalen var Kerry King och det kan man ju förstå när han släppt en av de intressantaste plattorna det senaste året. Slayer gitarristen har fått fria tyglar och har fått skapa något som blir väldigt tydligt hans. På scenen är det lite som att se en mästare måla. Det finns ett fokus och en kärlek till hantverket som ibland saknas hos ”de största”. Ett slags ödmjukhet till instrumentet. Rätt coolt faktiskt!
Jag är ett Dismemberfan. Så när jag fick chansen att bara sätta mig i backen och kolla på mina gamla favoriter tog jag den. Jag kunde bara njuta. Det var lite trist att ljudet ställde till det lite men de verkade inte störas av det särskilt mycket. De var mer fokuserade på att visa sin uppskattning till sin publik. Jag ser på dem med en 16 årings ögon och någonstans kan jag se dem på scenen som de såg ut för 25 år sedan. Sen landar jag i vår egen tid och njuter av att se att de har precis lika kul nu som då. Kärlek!
Vi avslutade allting med Avantasia. Hur många gånger vi än sett dem så är det lika bra. Det är en magisk föreställning som Cirkusdirektören Tobias Sammet lyckas förnya även om det är samma material många gånger. Det ligger en aura av klassiskt sagoberättande över det hela och det finns en genuin kärlek till det dom gör. Med gästartister som alla älskar och uppskattar fyller de tiden på scenen med allt de kan för att ge en upplevelse som man tar med sig hem. Och det gör man.
Medan vi väntar på Avantasia lyckas jag hugga två av de viktigaste personerna på festivalen. Trots att de var väldigt stressade tog de en minut av sin tid för att ställa upp på ett foto så att vi kan hylla dem och deras kompanjoner för det hårda arbete de gör. Jag vet att de flesta av dem älskar att jobba på festivalen och det märks när de med omtanke och respekt hjälper folk som kanske tagit en öl för mycket eller stoppar en situation från att eskalera i onödan. Vakterna på Sweden Rock är riktiga proffs och utan dem hade vi inte kännt oss så trygga som vi gör! We Salute You!
Sweden Rock Festivalens administration har varit fantastisk i alla förberedelser inför årets upplaga. Yours truly lider av lite fysiska bekymmer som gör att jag behöver lite hjälp för att klara av fyra dagar på ”stående fot” och varje fråga jag har haft har fått svar på med en gång. Varje mail har besvarats inom ett dygn. Samma sak med planeringen i presstältet. Ingen fråga är för dum eller för liten. Alla som är där kommer från olika stora publikationer och från olika länder så alla har olika erfarenhet vilket inte spelar någon roll alls hos personalen som behandlar alla lika. Det är sådant som gör att man trivs och kan jobba bra.
Avslutande vill jag ge hela Sweden Rock Festivalens trupp ett stor tack! Ni som städar, ni som vaktar, ni som visiterar och som trots regn och fulla folk ler stort och önskar en välkommen när man kommer och en god natt när man går. Ni är fantastiska. Utan er hade det inte varit i närheten lika trevligt att vara besökare på festivalen som alla kommer tillbaka till.
Livet är så mycket roligare när man får starta sommaren på Sweden Rock Festivalen!
Fler foton från festivalen kommer upp inom kort!
/P ”The Poseur” Pousár
