Foto: Dennis Kjellander
Vi möter Tom och Henrik i rummet där vi ska intervjua dem men Henrik måste springa på ett ärende. Under tiden snackar vi lite med Tom om jobb och hur man måste göra vad man kan för att få göra det man älskar även om det kan ta tid och vara jobbigt.
Tom
Nej. Vad fan det är så är det är ju man måste ju göra vad man behöver göra för att ta sig runt så.
Pauline
Ja, men det märker man ju på er också. Jag satt och räknade förut. Ni ska på den här turnén i Norden. Den är liksom från 16 september till den 2 oktober. Ni har fem dagar ledigt. På hela den tiden!
Tom
Ja, men sen åker vi på Europa turne den 2 november till 23 december då har vi 3 dagar ledigt. Så det där var ju semester? Haha!
Pauline
Jaja, men så har ni ju festivalspelningarna också till det, det är helt galet.
Tom
Jo, men vi gör allt. Ja men fan det… Ja, man kan också välja att se att det är jobbigt, för det är det ofta, men det är ju inte mer jobbigt än det är bra. Man kan välja att se att saker är jobbigt men också att det ger dig allt som du drömt om sedan du var liten? Och så försöker jag tänka hela tiden, oavsett vem jag gör intervjuer med oavsett vilken stad jag är i eller vart jag än spelar. Så tänk på det här när du saknar dina barn, din fru och alla de där grejerna som är jobbigt på riktigt. Det är klart, vi är också normala, normalt fungerande människor. Inom citationstecken. Haha! Men vi får dricka bärs på jobbet och prata med folk om våran musik och det är ju bara en ynnest. Man är här (Sweden Rock Festivalen) eller man har varit här vartannat år i 30 år liksom. Det enda man gör är ju att träffa polare som antingen spelar eller är journalister.
Här kommer Henrik tillbaka och Tom uppdaterar honom: Nej, men vi pratar om, var är vi? Ja, men alltså absolut! Vi pratar om att det är mer en ynnest att få göra så många gig som vi gör än vad det är tufft såklart. Annars hade vi valt att göra något annat! Sen kan du fråga oss 23 december hur det har varit och då kommer vi förmodligen att säga att det har varit långt att vi är glada över att få komma hem, men att det här är det vi är och vi älskar att få spela musik för folk.
Pauline
Vi har pratat med folk innan som också är såna här superturnerade folk som är ute hela tiden. Vi drar upp den här pandemin som var hemskt för alla, men där har vi ett par som ändå har sagt att “Jag behövde den pausen. När jag väl hade lagt mig ner på soffan och börjat kolla på Netflix så insåg jag att jag behövde det breaket.” Är det någonting som ni känner igen?
Henrik
Vi fick väl syn på… Nu säger jag ett mer generaliserade svar för att jag vet att vi fick syn på vad det var som var viktigt för oss i livet och ibland det så var ju givetvis musiken en av de absolut viktigaste beståndsdelarna i våran identitet skulle jag säga, men också när vi då helt plötsligt blir fråntagna allting som är oss, då började vi fundera på vilka vi var och att vi inte tar någonting överhuvudtaget för givet för det där kan hända imorgon igen. Och det kommer hända igen, så enkelt är det. Så att ja, det var en läxa kan man säga.
Tom
Ja en sur medicin.
Henrik
Ja kan man väl säga. Jag tycker det var nåt bra också för att det är som det är, jag tror många artister uppskattar det också nu och de är inte så jävla jaded och tycker att de är märkvärdiga för att även rockstjärnorna kan bli bitna. De blir utan jobb du vet! Och finns inte ett beundrande av fansen där och de kan betala, då finns det ingenting av det andra heller, och det märks för jag vet när vi började igen sen så undrade man “Hur fan ska man kunna spela för 30 pers?” men när vi väl börjar, så blir man förundrad bara “hur fan kan 30 Pers låta så här mycket?” För det hade gått så länge så de här var ju helt svältfödda och har gått från att gå på konsert kanske någon gång i månaden och så var det ingenting på hur länge som helst.
Tom
Och vi spelade till och med in! Henrik Bryter in – Och vi gjorde livestreamingar
Tom fortsätter
Och konsert DVD som vi släppte eller blueray eller vad fan det heter nu? Och det var 50 betalande fans men flera 1000 online så att det var liksom wow. Och två skivor spelade vi in. Och de var jäkligt relevanta, jag tror folk lyssnade och kände en tröst i att musiken och att VI fanns kvar där. Sen så insåg vi ju också var vi hade varandra och hur viktiga vi är för varandra.
Henrik
Ja det här människorna har ju varit så nära så länge. Det finns ingen som vet så mycket om mig som Tom. Och man förstod lite mer att man måste ha lite kul. Inte vara så allvarlig på scen och att få ge nåt till publiken! Innan hade man kanske ett seriöst uttryck och skulle se svår ut men inte längre. Om något gick fel så förut kunde man typ kasta sig ner för att fixa det men det finns ju folk bakom som jobbar med just det. Jag kan stå och underhålla någon istället. Och det blir ju något de tar med sig! Det gör det lite mer speciellt! Haha Toms mickstativ åkte ner! Man har ju fattat värdet i att få göra det här! Det är speciellt att få göra det man älskar och då vill man ju dela det, förmedla det!
Pauline
Men nu är ni ju aktuella med ny musik Cold Dreams släpptes ju precis. Och jag måste säga att körerna och stämningen slår en rätt i ansiktet. Den är så mäktig och mörk.
Tom
Ja den släpptes igår… Eller i förigår? Men ja, det är så fantastisk att få jobba och samarbeta med så fantastiska människor. Jonas Renke och min dotter.
Henrik
Ja det var så häftigt. Jag minns Salina var liten och då rökte man fortfarande inomhus eller ja i köket så då stängde man dörren dit och Salina slog sig i badrummet och min son stod utanför och grät… Ja alltså vi är ju båda inne på våra andra äktenskap. Och fler barn! Haha vi har ju hållit på hur länge som helst! Men ja, nu så är hon vuxen och är med och sjunger på våran låt! Så häftigt!
Pauline
Så det vi kan komma fram till är att alla som kommer för att se er under era turneér kommer få uppleva 110%?
Tom
Vi ska i alla fall ge allt vi har!
Vi avslutar och tar lite foton innan de går vidare för nästa intervju och jag går glatt tillbaka till min dator för att skriva ner detta för er att läsa. Och jag är lika glad över att få göra detta som de är att få spela sin musik!
Rock and Roll!
//Pauline