Diamond Head har varit en stor influens för ett av världens största hårdrocksband genom tiderna.
I fredags släppte bandet en nyinspning av klassikern Lightning to the nation som i år firar 40-års jubileum.
The Maloik ringde upp bandets gitarrist och ende kvarvarande originalmedlem Brian Tatler och det blev frågor om albumet, corona och naturligtvis lite Metallica också.
Hej Brian. Hur mår du?
Jo tack, jag mår bra men vi har en pågående nedstängning här i England så vi kan inte göra så mycket för tillfället. Vi kan inte gå till puben eller restauranger så det är ganska tufft just nu. Detta är vår andra nationella nedstängning så det är inget jag gillar men vi sitter alla i samma båt.
Ni har släppt en nyinspelning av ert klassiska album ”Lightning to the Nation” som firar 40 år i år. Hur svårt var det att spela in albumet under rådande pandemi?
Det var inte så illa faktiskt. Vi planerade detta redan förra året så vi hade några rep där vi spelade de covers som vi skulle ha med på skivan. De ordinarie låtarna behövde vi inte repa in eftersom vi spelat dessa så ofta live under åren.
Vi spelade in trummorna i Karls hus i Frankrike och när det var klart åkte jag till vår sångare Rasmus, som även har producerat skivan, och spelade in gitarrerna över en helg. Sen var tanken att vi skulle in i en studio i april för att reampa gitarrerna, men tack vare att det blev en nedstängning så kunde vi inte göra det, så det blev upp till Rasmus att lösa det hela. Som tur är så är han producent och har en studio hemma så han lyckades att reampa både gitarrerna och basen på hemmaplan. Han hann dessutom jobba med sången och mixa hela skivan för vi hade en deadline till slutet av juli. Hade han inte gjort det så hade vi inte hunnit få ut skivan i år, vilket hade varit tråkigt eftersom den fyller 40 år.
Det har varit ett konstigt år för oss plus att alla våra gigs har ställts in, men där är vi inte ensamma att drabbas av det tyvärr.
Jag hörde en intervju med dig när jag gjorde research inför denna intervju att ni hade tänkt att göra en jubileumsturné för att fira skivans 40-årsjubileum.
Vi gjorde en turné när skivan fyllde 30 år där vi spelade hela albumet så tanken var att vi skulle göra en repris i år men pandemin satte tyvärr stopp för dessa planer, vilket är fruktansvärt tråkigt.
Jag måste säga att när jag lyssnade på plattan att produktionen lät fantastisk och framför allt på Am I Evil med orkestreringen av låten. Vet du hur Rasmus gjorde det?
Tack så mycket. Rasmus har suttit med keyboards och jobbat med arrangeringen med stråkar och så vidare. Rasmus var ju inte ens född när originalutgåvan släpptes så han har ju lyssnat på lite mer modernare metal så han hade en vision hur albumet skulle låta. När vi diskuterade upplägget inför inspelningarna så kom vi fram till att originalinspelningen från 1980 finns där och kommer alltid att finnas och fansen älskar den som den är. Låt oss göra något som låter lite annorlunda, tyngre och mer kraftfullt, för att det ska låta nytt och modernt.
Jag kan se framför mig en 18-åring som inte har hört Diamond Head förut och som inte är intresserad av att höra en platta som är 40 år gammal och mixades på en vecka. Han skulle kunna vara intresserad av att lyssna på detta för att det känns mer modernt och kraftfullt. Vår förhoppning är att vi kan få nya fans när vi nu släpper albumet på nytt men i helt ny tappning.
När vi ändå är inne på produktionen så har ju Rasmus även producerat ert förra album The Coffin train. Visste du att han kunde producera när han kom med i bandet?
Nej, faktiskt inte. Jag ville framför allt ha honom som sångare, men ju mer tiden gick så fick jag höra om saker som han hade gjort och sen så hörde jag honom prata om mikrofoner och liknande attiraljer. Han erbjöd sig att producera The Coffin Train för han trodde att han kunde göra ett bättre jobb än killen som producerade vårt självbetitlade album som kom 2016 och det första albumet som Rasmus sjöng på. Och när jag såg hans studio så tyckte jag att han kunde få göra ett försök. Han gjorde ett fantastiskt arbete och det var självklart att han även skulle få göra nyutgåvan att Lightning to the nation också.
Ni har även med några covers på skivan. Bland annat Metallicas No Remorse. Är det ert sätt att hjälpa dom att få igång sin karriär igen?
Jag tror inte att de behöver vår hjälp. Jag tror att de fortfarande är världens största hårdrocksband genom tiderna. Det var enbart en gentjänst för att de har släppt så många covers från oss så det kändes självklart att göra något med någon av deras låtar. I och med att de har gjort covers från vårt debutalbum så ville jag göra något från deras debutalbum. När jag lyssnade igenom albumet så märktes Metallicas influens av Diamond Head som starkast på Kill ’em All och framför allt på No Remorse, som hade en Diamond Head-stämpel med vårt DNA i den, så vi repade in den och det lät fantastiskt bra.
Jag själv är ett stort Judas Priest-fan och ni har även gjort en cover av deras låt Sinner. Var det för att ni ville göra just den låten eller hade ni några andra Priest-låtar som ni ville göra?
Vi övervägde några andra, ja. Jag gick bland annat igenom Tyrant, Island of domination och Running wild, med Abbz som är vår andra gitarrist. Under tiden vi diskuterade så kom jag att tänka på att jag har spelat Sinner under våra soundchecks i åratal. Det är en grym låt och jag har älskat den sedan den kom ut. Efter att ha diskuterat saken med de andra så kom vi fram till att Judas Priest fans skulle bli mer blown away av den låten än av något som är mer obskyrt, som till exempel Island of domination. Så jag tyckte att nu när vi har en så kompetent sångare som faktiskt kan sjunga som Rob Halford eller Robert Plant så jag tycket att definitivt skulle göra dessa låtar och jag är glad att vi gjorde det.
Jag tycker det är kul att spela covers för när jag spelar våra egna låtar tänker jag på det musikaliska med arrangemanget av låtarna och så vidare men när jag spelar covers så är jag bara musiker och kan slappna av och bara njuta av stunden.
Originalsättningen av Diamond Head återförenades under en livekonsert med Metallica i Birmingham 1992 där ni kom upp på scen och framförde två låtar. Kan du berätta lite om hur det gick till?
Metallica turnerade på ”The Black Album” och Lars ringde mig på eftermiddagen och bad mig att kalla samman grabbarna och komma till arenan samma kväll och framföra Am I Evil och Helpless tillsammans med dem så Lars skulle ringa till Sean och jag skulle inga till Collin och Duncan. Sean och Collin sa ja, medan jag var tvungen att använda lite övertalningsförmåga på Duncan. Så vi åkte till arenan och repade lite backstage innan vi blev uppkallade inför en fullsatt arena på 11 000 personer och framförde dessa två låtar. Kvällen var helt fantastiskt och eftersom Birmingham inte ligger så långt ifrån där vi bodde så var det i stort sett som att spela på hemmaplan för oss. Det blev väldigt improviserat för vi hade inte spelat ihop på flera år och det var ingen framförhållning eftersom vi fick frågan samma dag. Jag spelade mycket hemma så det var inga problem för mig men för till exempel Collin som inte hade spelat bas på flera år var det en större utmaning. Det var väldigt roligt fast vi var lite ringrostiga.
I en intervju så berättade du att du köpte en Fender Stratocaster när du var 18 år. Var det på grund av att du var ett stort fan av Ritchie Blackmore?
Absolut, jag gillar verkligen honom. Jag hade haft några gitarrer innan, men det var några billiga kopior. Efter skolan blev jag bilmekaniker och jag sparade så mycket pengar jag kunde så jag kunde köpa den gitarren med en Marshall-förstärkare. Blackmore var en stor influens för mig. Efter att ha lyssnat på låtar som till exempel Highway star gick det upp för mig att ”jag behöver verkligen träna för att bli en bra gitarrist”.
Idag använder du uteslutande Gibson. Hur kommer det sig?
Vid ett tillfälle bestämde jag mig för att jag föredrog ljudet från en Gibson. Stratan är en grym gitarr för en viss typ av ljud, men det var inte just det som jag var ute efter.
Jag ville gå mer mot hur Tony Iommi och Jimmy Page lät, så jag drogs mer mot Gibson-hållet. Jag köpte mig en Flying V och efter det använder jag i stort sett uteslutande Les Pauls eftersom de låter så himla bra. Min Flying V har gått sönder några gånger, men än så länge så har ingen av mina Les Pauls gjort det, för det är verkligen en riktig stabil träbit som tar dig igenom en konsert utan krångel.
Kan ni planera något inför nästa år?
Vi har bokat en Englandsturné i april och maj nästa år så vi hoppas att saker och ting har återgått till det normala vid den tiden. Det har ju bland annat börjat pratas om att det snart kommer ut ett vaccin mot Covid-19. Förhoppningsvis till våren kan liveunderhållningen komma igång igen med konserter så att vi och andra band kan komma ut och börja spela igen inför publik. År 2020 har verkligen varit en ekonomisk katastrof för nöjesindustin och det kommer att ta årtionden att ta oss ur detta svarta hål.
Hur har ni klarat er? Jag antar att ett band som ni måste vara ute och spela för att dra in pengar eftersom skivförsäljningen inte genererar särskilt mycket pengar längre.
Jag klarar mig eftersom jag får in royalties kontinuerligt, men ett par i bandet är beroende av pengar från Diamond Head, så de har det kämpigt och det är många band som sitter i samma båt. Folk har tvingats skriva sig som arbetslösa för det finns ingenstans att turnera, så hela nöjesbranschen är på väg att kollapsa.
Tack för pratstunden Brian. Det var en ära att få prata med dig.
Tack så mycket själv och ha det så bra
Av Ulf Romedahl
