Den 27 januari släpper svenska bandet Knogjärn från Karlstad sitt fjärde album Mera bedövning. Redaktör Romedahl fick en trevlig pratstund med bandets bassist Rasmus och gitarristen Markus om albumet och en massa annat.
Jag fick upp ögonen för er för något år sedan. När jag lyssnade igenom era tidigare alster samt nya plattan, så hör jag lite olika influenser. Om jag säger band som Lok, Lillasyster, Five Finger Death Punch, Slipknot och även lite Clawfinger. Vad säger ni då?
Båda två i kör: Då låter ganska korrekt tycker jag.
Markus: Alla i bandet har ganska olika musiksmak. Alla gillar hård musik, men det är väldigt spritt. Rasmus är lite mer av en rock och punkkille, medans jag är lite mer spretig och kan tycka att till exempel Meshuggah är gött att lyssna på. Jag gillar även Lok och jag skulle nog säga att de är en gemensam nämnare för hela bandet.
Rasmus. Du och vår trummis Johan lyssnar i regel på tyngre musik, än vad jag och vår sångare Kim gör.
Markus: Kim lyssnar bland annat på Millencolin och lite annan skatepunk så det är väldigt blandat i bandet, vilket bara är bra. Det blir en väldigt skön blandning när vi skriver musik. Vi märker faktiskt att det är både punkare och metal heads som kommer till våra konserter.
Mera bedövning blir er fjärde fullängdare om jag räknade rätt. Vad tycker ni skiljer den här plattan från era tidigare alster?
Markus: Vi har försökt tänka till lite mer på denna plattan. Vi har kört låtarna mer än en vända den här gången för bästa resultat och försökt ta det till nästa nivå. Niklas Engelin varit med och skrivit på två låtar, så det är en del i det hela att försöka ta det ett steg till utan att tappa bort det som är Knogjärn. Det var många hardcorefans som gillade första plattan som skrek rakt ut när de fick höra ”Aldrig mer” för den var ju alldeles för mjuk. Den hade väl förväntat sig något betydligt hårdare, men när vi släppte Bedövning som singel nummer två så blev de nöjda igen.
Rasmus: Sen harvi proddat lite mer kanske
Markus: Ja, proddat lite mer och byggt lite mer melodi än att bara sjunga på ett riff i hopp om att fler ska digga det.
Personligen tycker jag Aldrig mer är en av de bättre låtarna på skivan.
Markus: Den är lite mer lugnare än vad vi brukar göra, men samtidigt är den lite mer genomtänkt gentemot andra låtar som vi har skrivit.
Ni var inne på det själva för när jag har lyssnat så tycker jag att produktionen är betydligt fetare på denna plattan än era tidigare plattor.
Markus: Det håller jag med om. Vi har spelat in de två senaste plattorna plus vår fyra låtars EP hos Oskar på CreHate studios. Vi har jobbat med Oskar ett tag nu, så han vet hur vi vill låta. Han har fått till ljudet på skivan precis som vi ville ha det. Ljudet har med tiden utvecklats från skiva till skiva, eller från produktion till produktion, så vi har landat i något som är mer tyngre och välproducerat.
Ni har med Niklas Engelin (In Flames, The Halo Effect) som låtskrivare på 2 låtar. Hur kom han in i bilden?
Markus: Vi spelade in i samma studio som The Halo Effect i Göteborg och Oskar som driver studion är god vän med Niklas. Vi satt där en kväll och spelade in och Oskar tyckte att vi borde träffa Niklas. Dels är han är en skön kille och han kanske kunde komma med inputs och andra grejer. Han kom och hälsade på och gillade vår musik. Dagen efter hade Oskar pratat med Niklas igen och då var han sugen på att spåna på lite låtidéer tillsammans med oss och det tackade vi ja till. Så vi skrev om ”Bedövning” och ”Aldrig mer” De var klara egentligen, men tillsammans gjorde vi lite ändringar på dem och det blev till det bättre.
Är det bara nya låtar med på skivan eller är det även gamla idéer som har fått komma ut ur arkivet?
Markus: Det är nästan bara nytt. Om jag tänker efter så är ”Fel” en jättegammal låt som vi har skrivit om lite grand. Själva grunden till låten är från 2014 eller något liknande, så den har vi plockat upp och fräschat till lite, för vi tyckte att den förtjänade att vara med på plattan.
Ni har släppt 3 singlar hittills. Om vi bortser från ramaskriet som Aldrig mer gav upphov till. Vilka reaktioner har ni fått annars?
Rasmus: Det har varit högt och lågt. Aldrig mer har fått mest reaktioner såklart och det har varit både positiva och negativa. Sen tror jag de flesta gillar Bedövning väldigt mycket.
Markus: Många kommentarer har varit att ”nu kan man pusta ut” efter att vi släppte Bedövning. Några var lite oroliga över att, de trodde att skivan skulle vara lite mer lugnare efter att vi släppte Aldrig mer. Sen enligt de kommentarerna som vi fått har folk postat ut och skrivit ”nu kom det en Knogjärnlåt igen. Men kollar man på Spotify så har tredje singeln ”Vad vill du ha” fått mycket snurr också. Den är lite mer tunggung i.
När jag lyssnat på era texter så känns de väldigt personliga.
Rasmus: Ja, man utgår ifrån vad man känner och tycker på något sätt. Sen får det bära dit det bär. Fast man tänker på ett sätt när man skriver, så är det fritt för andra att tolka texterna på sitt sätt. Man får ofta frågan om vad en låt handlar om, men att berätta vad den handlar om förstör lite av vad andra gör för tolkning av texten.
Markus: Om någon tycker att en låt handlar om en viss grej, så vi inte förstöra det. Vad som är rätt och vad vi tyckte när vi spelade in låten spelar ingen roll. Så långe den betyder något för den som lyssnar på låten så är vi nöjda.
Har ni någonsin tänkt tanken att skriva texter om andra saker för jag tolkar många av texterna som personliga och självupplevda.
Rasmus: Jag har svårt att hitta på saker som jag inte tycker. Det måste i alla fall börja med något jag tycker, sen kan det utvecklas till något annat under skapandets gång. Man märker själv att nu blev det så här, men det blev bra ändå
Markus: Det behöver inte alltid vara självupplevda grejer heller. Det kan vara grundat i något som man tycker och tänker.
Rasmus: Precis. Man sätter sig in i hur någon annans situation också.
Markus: Allt handlar inte om vad man själv har upplevt, utan det kan vara en kompis som gått igenom någonting, något som man har hört eller något annat som vi har stört oss på som man kan skriva en text om.
Finns det ämnen ni vill skriva om men låter bli?
Rasmus: Inte direkt så. Man får kanske vara lite försiktig med vissa grejer ibland. Man vill inte få en politisk stämpel direkt. Inget fel i det förvisso men det kan skrämma bort många fans också. Sen kanske man skriva något politiskt ändå för många tolkar ändå inte budskapet på det sättet som vi menade från början ändå.
Jag har intervjuat Jeff Scott Soto och han lägger in väldigt mycket metaforer i sina texter där allt är verkligen öppet för tolkningar.
Rasmus: Det gör jag också i mina texter och det tycker jag är bättre. Jag kanske menar en sak men lämnar utrymme för andra tolkningar än vad texten egentligen handlar om.
Lok har varit en stor influens för er vilket vi nämnde tidigare och Martin har gästat er på en låt. Hur gick det till?
Rasmus: Vi och Lillasyster har spelat tillsammans några gånger, men detta var nog innan tror jag. Vi tänkte göra en svensk text till låten ”New noice” med Refused och vi skrev till honom på ren chans och frågade om han ville vara med.
Markus: Han har berättat för oss i efterhand, att han tyckte från början att, ”Man får ju inte göra New noice på svenska” Sen lyssnade han på den och tyckte att det var såpas bra att han nappade på det. Han spelade in lite verser själv i sin studio och skickade det till oss och sen var han med helt enkelt.
Rasmus: Vi hade kontaktat och fått godkänt av Refused att göra detta så det var lite coolt. En gång i tiden ville vi göra ”Fucking hostile” med Pantera på svenska men där sa Warner nej oavsett vad vi gjorde. Vi fick inte släppa den i över huvud taget.
Markus: Men vi gjorde om riffen lite grand bara så det inte blev deras låt längre och då fick vi släppa den.
Rasmus: Fast inte på Spotify för det vågade vi inte så där finns den inte.
Ni sjunger på svenska vilket gör att er musik sprids inom ett ganska begränsat område. Är det något som ni reflekterat över?
Rasmus: Det finns för och nackdelar. Fördelen är att man blir lite mer unik. Det finna så galet många bra band som redan sjunger på engelska. Sen blir man förvisso begränsat både på Spotify och gigg. Vi har ändå inga stora ambitioner att dra iväg någonstans, för vi tycker att det är rätt gött att tuffa runt i Sverige. Man ser många andra band som har fler spelningar med de har inga fans. De som lyssnar på oss är faktiskt de som följer oss.
Om vi lekar med scenariot att ni faktiskt skulle kunna leva på musiken fullt om ni bytte till engelska. Hur ser ni på det kontra fortsätta med det ni gör idag och ha heltidsjobb vid sidan av musiken?
Markus: Självklart hade det varit en dröm att kunna leva på sin musik. Det vill nog alla göra men på svenska kommer det inte fungera. I början började vi på engelska men när vi bytte till svenska så blev det mindre konkurrens helt plötsligt. Det var typ vi, Lillasyster och några till naturligtvis. Dock kändes det mer äkta på något sätt när vi bytte till svenska. Dels så betydde texterna något helt plötsligt. På engelska kan man skriva ner något och så duger det om det låter fränt, men man kan inte sjunga vad som helst på svenska för då låter det jätte blöjligt. Man måste sjunga något som har en mening för annars så kommer det inte funka.
Så när vi bytte till svenska så kände vi i bandet att detta kändes lite mer äkta och jag tror att det skulle vara väldigt svårt att släppa nu, för jag tror att alla trivs med att vi kör på svenska. Just nu är det inget alternativ att byta till engelska. Det skulle i så fall vara att vi fick garantier att vi alla skulle kunna säga upp oss i morgon från våra jobb, men annars så fortsätter vi på svenska.
Ni har trots allt fått chansen att spela på Sweden Rock. Hur var det trots att ni fick en usel starttid?
Rasmus: Det var fränt. Visst fyllde vi det där tältet Markus?
Markus: Det gjorde vi absolut. Tältet rymde väl ca 3000 pers har jag för mig och det var så gott som fullt. Vi körde samtidigt som Aerosmith, så vi trodde inte det skulle komma en käft. Hade jag varit där det året hade jag kollat på Aerosmith.
Rasmus: Vi hade bara släppt en skiva och vi släppte vår andra skiva samtidigt som när vi spelade där.
Markus: Det var 2017 och vi fick extremt bra publikstöd mot vad vi trodde att vi skulle få. Sen har vi spelat på Summerbreeze i Tyskland så kanske vi kan göra på svenska utomlands också.
Ni släpper plattan nu i januari. Hur ser era turnéplan ut?
Markus: Vi har en förhoppning att kunna spela på lite festivaler i sommar, men det har inte varit så lättbokat med tanke på att allt har blivit uppskjutet tack vare pandemin. Vi har en spelning klar som är officiell och det är på Time to rock i Knislinge. Vi ska spela den 25 mars på Kulturhuset i Stockholm med Skitarg och Zombie Krig. Sen har vi andra spelningar bokade i februari och mars men inget är officiellt ännu.
Ni har som vi sa förut så har ni alla jobb vid sidan av musiken. Hur mycket pusslande behöver ni göra för att kunna få ihop schemat med era arbetsgivare/familjer?
Rasmus: Det klart det är ett pusslande, men vi kör inte några regelrätta turnéer utan vi spelar på helger. I Sverige känns det som att det är fredag och lördag som gäller. Onsdagar och torsdagar känns inte lika intressant.
Markus: Sen har de flesta av oss småbarn så av den anledningen känns det inte så intressant att åka iväg flera veckor. Det är någon helg lite här och var som känns mest intressant för vår del. Sen har vi sjysta arbetsgivare, så det brukar inte vara några större problem att fixa ledigt när vi väl behöver det.
Hur ser er framtid ut annars? Har ni redan börjat skissa på låtar till nästa skiva eller tar ni det lugnt på den fronten?
Markus: Vi har faktisk börjat tjuvstarta lite på nästa skiva. Det brukar vara en ganska lång process för oss att göra en skiva så det är bara bra för oss att börja i tid. Både denna skivan och vår förra så hade vi gjort 16-17 låtar som vi sen kokar ner till de tio bästa. Så det blir väldigt mycket låtskriveri inför varje skiva. Vi har väl redan nu tre låtar i loppet just nu.
Sitter ni tillsammans hela bandet och skriver eller sitter ni var och en för sig och skriver och skickar idéerna mellan er?
Markus: Vi brukar sitta var och en för sig. Jag skriver oftast musiken. När jag har skrivit en låtidé med lite tråkiga datatrummor så skickar jag ut den till alla och sen träffas vi replokalen och testar låten. Sen händer ibland att vi jamar fram något gött och då brukar vi spela in det men oftast så skriver jag musiken hemma.
Rasmus: Vi har en låt på skivan som heter snabbhatskedja som bara kom. Det var vår trummis Johan som tyckte vi skulle spela något snabbt gött riff. Vi började lira och kom den till. Det var en riktigt ”one take” Vi hade bara ett försök på oss och det fick bli som det blev. Men det känns gött när det blir så. Känns det rätt så är det rätt av en anledning.
Det är lite samma sak när man skriver. Tar det för lång tid så är det lika bra att lägga ner. Kommer det ingenting direkt så blir det oftast inte bra heller. Det är liksom ingen idé att sitta och tvinga fram något för det blir väldigt sällan bra.
Slutligen så om ni skulle ta ut ett all-starband där ni får ta med vilka musiker ni vill, döda som levande. Vilka skulle ni ta med?
Sång: Corey Taylor (Slipknot, Stone Sour)
Sologitarr: Dimebag (Pantera)
Kompgitarr: James Hetfield (Metallica) Okey då, han får väl sjunga kör ibland också
Bas: Les Claypool (Primus mf)
Trummor: Chris Adler (Lamb of God)
Bakrundsdansare & körsångare: Chino Moreno (Deftones)
Knogjärn består av
Kim Eriksson – Sång
Johan Hidén – Trummor
Rasmus Sörbom – Bas
Markus Hurtig – Gitarr
Text: Ulf Romedahl
Foto: Pressbilder
