Crowne – Alive and Kicken!

Maloik ringde upp Christian ”Kicken” Lundqvist som tillsammans med Alexander Strandell, Jona T och John Levén är aktuell med projektet Crowne. Det blev ett trevligt samtal om allt från nysläppta plattan ”Kings In The North” och att få spela med idoler som Biff Byford, till mindre trevliga saker som corona och blodproppar!

Hej Kicken! Härom veckan släppte bandet Crowne som du är med i sin debutplatta ”Kings In The North”. Hur upplever du att mottagandet varit?

Det har varit fantastiskt tycker jag. Vi har fått superbra recensioner. Nu tycker man att en halvbra recension, som i normala fall kanske hade varit helt okej, plötsligt är en dålig recension. Det känns väldigt kul. De bästa recensionerna kommer ju inte från Sverige, det är stående ovationer från England, USA och Japan. Man säger alltid att man inte ska bry sig om recensioner, men det gör man. Det är klart att man blir deppig om man får en dålig recension, allt annat är ju bullshit. Ibland kan det också vara fel snubbe som recenserar. Det var ju vanligare förr i och för sig, att ett popsnöre från Aftonbladet gav en dålig recension.

Berätta lite om hur det här projektet kom till! Var det redan ett färdigt koncept när du blev tillfrågad, eller har du kunnat vara med och påverka på något sätt?

Ja, ganska mycket,. Från början var det tänkt att Alexander Strandell skulle göra en soloplatta som jag blev tillfrågad att spela trummor på. Jag gillade inte direkt låtarna, tyckte det var lite för mycket ”eighties style”. Jag sade att jag tyckte det var lite för många mjäkiga låtar och Alex blev lite peppad av det och föreslog att vi skulle sätta ihop ett band istället. Då sade jag att då behöver vi byta ut ganska många låtar, så han satte sig och tokskrev material och då dök det upp en massa bra låtar som ”Kings In The North”, ”Mad World”, ”Sharoline”. Då kände jag att, wow nu börjar det likna något!

Därefter kom John Levén med och vi blev till ett projektband. Många förutsätter att vi är ihopsatta av Frontiers men det är inte riktigt sant. Det här har vi snackat ihop oss om. Redan på demostadiet kunde man höra att det här är riktigt bra. Jona Tee är en jävligt bra, och snabb, producent. Dessutom spelar han gitarr och keyboards så han har slitit på. Dessutom fick han spela in med en coronasjuk trummis. De sista fyra låtarna hade jag covid och jävlar vad dålig jag var! Vi var inte i närheten av varandra, han satt i kontrollrummet och jag i trumrummet, och jag började känna mig dålig. Jag säger till honom att jag skiter i att gå på toa, nu gör vi det här snabbt, men jag blev bara sämre och sämre. Jag var helt hundra på att det var någon gammal bakfylla som spökade och att jag dragit på mig någon förkylning.

Dagen efter när jag kommit hem från studion hade jag över fyrtio graders feber! På sista låten sade Jona att ”vi får bryta nu, du vet ju inte skillnad på vers och refräng”! Jag blev liggande en vecka men därefter blev jag frisk, förutom att man var lite hjärntrött en period efteråt. Nu nyligen har jag ju dock legat sjuk, jag fick blodproppar både i hjärtat och i levern, det har det ju stått spaltmetrar om i kvällspressen. Det ska nog reda ut sig och hade kunnat vara värre. Nu är jag på bättringsvägen.

Vilka är dina personliga favoriter på plattan?

”Perceval”, ”Mad World” och ”Sum Of All fears” är mina tre favoriter. ”Kings In the North” tycker jag också är en jävligt ball låt. Jag är väldigt nöjd med plattan. Möjligtvis att den blir lite träligare mot slutet, men det tycker jag är ett ganska vanligt problem när det gäller skivor. Man brukar inte lägga bästa låten sist.

Hur skulle du vilja definiera Crownes musik. Varför ska man lyssna på er?

Visst skulle man kunna kalla det för Power Metal? Personligen tycker jag det här är en jävligt bra producerad platta med jävligt bra låtar och bra melodier, kan man svara så, eller är det för tråkigt? Vi tycker allihopa att det är en jävligt bra platta som det var väldigt kul att spela in och som vi är väldigt stolta över. Vi pratar redan om att göra en ny skiva. Den har ju sålt bra så skivbolaget vill ju det, men vi ville ha en liten andningspaus först. Det hade varit kul med festivalspelningar men det tråkiga med ett projekt är ju att när världen väl öppnat upp så har ju folk så mycket annat att ta tag i och framförallt att ta igen.

På tal om det, har ni diskuterat en fortsättning i form av spelningar när restriktionerna lättar?

Vi har redan fått erbjudanden om festivalspelningar. Vi ligger i diskussioner med Japan om att åka dit så fort restriktionerna lättar. Det är svårt att planera vad som händer nästa år, det är ju helt jävla omöjligt. Jona och John har sina respektive band och måste prioritera dem, det här är ju ett sidoprojekt. När allt varit normalt ett tag kanske man kan göra en turné. Det är också roligare att ha mer än en platta i ryggen om det sker. Vi hoppas på det, men vi får se, var sak har sin tid. Vi lever i en konstig värld just nu.

Hur ser resten av 2021 ut för dig? Får vi se och höra dig i några andra musikaliska sammanhang eller är det postkodlotteriet för hela slanten?

Jag skulle ju ha åkt på turné med Biff Byford, men den har fått ställas in två gånger. När det väl öppnar upp så måste han göra Saxon så just nu pular jag med ett nytt hemligt projekt. Möjligtvis om det blir lite julgalor i olika konstellationer, men det blir nog inget turnérande. Det är ju nackdelen när man är med i ett projekt. Tack vare pandemin har ju musiken blivit en hobby för första gången på många år.

2020 var ju ett minst sagt omtumlande år för hela världen. För många har året präglats av sjukdom, sorg och svåra prövningar. Jag tänkte vända på perspektiven och fråga vad du tycker har varit bäst med 2020.

Svårt att säga. Förhoppningsvis att man har lärt sig att uppskatta 2022 och att man haft en normal dygnsrytm för första gången på tjugofem år!

Frontiers är ju bra på att sammanföra musiker till olika projekt. Om du fick välja helt fritt: vilket/vilka musiker/band skulle du helst vilja jobba med framöver och varför?

Jag har faktiskt inga direkt. Det var skitkul att lira med Biff, han är ju en gammal hjälte. Vi körde mycket Saxonlåtar och det var ju skitkul. Hade Ronnie James Dio ringt hade man ju ställt upp, men det är ju lite svårt. Whitesnake hade också varit ett drömgig.

Vill du rekommendera något till Rocknytts läsare, förutom att lyssna på nya ”Kings In The North” då såklart. Det kan vara musik, en film, en bok eller något helt annat!

Att börja titta på ”Hem till gården” från början, det är niotusen avsnitt så då har man att Göta ett tag *skratt*, skämt åsido, jag vet faktiskt inte.