Bandet Tower från New York släpper nu sitt tredje fullängdsalbum, Let There Be Dark. Det är en spännande uppföljning för bandet, som slog igenom stort med det föregående albumet Shock to the System (2021). Det albumet gav eko inom underground- och NWOTHM-scenen. Intresset för bandet ökade stadigt, och de har hunnit genomföra sina två första Europaturnéer under 2023 och 2024. Förra året besökte de äntligen Sverige med tre stopp, varav ett var på festivalen Muskelrock.
Tower spelar klassisk heavy metal, och det gäller även deras estetik i högsta grad. Det är mycket power i både musiken och sången, samtidigt som de är väldigt melodiska. Harmoni och rytm är ett annat tydligt drag i deras sound, och den spetsen har mycket att göra med bandets fantastiska sångerska Sarabeth Linden. Hon bjuder på en ytterst dynamisk sångstil där hon både kan gå på råkraft men också leverera känsligare toner. Tower är, enligt min mening, ett mycket kompetent och unikt band inom undergroundscenen.
Förutom nämnda Sarabeth Linden på sång består uppsättningen på Let There Be Dark av Philippe Arman (bas, bakgrundssång), James Danzo (gitarr), Zak Penley (gitarr) och Keith Mikus (trummor). Uppsättningen är delvis ny, då det har varit en del medlemsbyten genom åren. Philippe Arman är en återvändande medlem men var inte med på Shock to the System. Keith Mikus är däremot helt ny i bandet.
Let There Be Dark är liksom Shock to the System ett renodlat heavy metal-album, men med en något annorlunda inramning. Jag känner igen detta fenomen från nyare band som slår igenom med ett särskilt album och som i nästa skiva vill experimentera med nya idéer. Så upplever jag detta album – bandet verkar vilja skapa låtar med en större atmosfär, mer mörker, mystik och personlighet. Men förändringarna påverkar inte bandets grundläggande sound; det är fortfarande heavy metal med den styrka man förknippar med Tower. De tre inledande låtarna Under the Chapel, Let There Be Dark och Holy Water är bra exempel på en mix av både det gamla och det ”nya”. De är rak heavy metal med en episk känsla, präglad av Sarabeths sång. Det gäller framför allt Under the Chapel, som är mycket atmosfärisk och mörk. De andra två låtarna är något mer direkta. Alla dessa låtar är, enligt min mening, starka.
Låtarna And I Cry och Don’t You Say påminner om varandra, då de är uppdelade i två tydliga halvor. Första halvan är mycket atmosfärisk, med en inkännande sånginsats av Sarabeth. Andra halvan utvecklas till ett mer upplyftande crescendo. Skillnaden är att Don’t You Says andra halva är helt instrumental, vilket känns logiskt då det är näst sista låten på albumet. Dessa två låtar är bra exempel på bandets nyare idéer.
Book of the Hidden är mer klassisk heavy metal i midtempo, där aggressiva riff varvas med harmoniska partier när Sarabeths sång får stå i fokus. Iron Clad är en kanonlåt som bjuder på snabb heavy metal med intensivt riffande i samklang med Sarabeths kraftfulla sång. Låtstrukturen har en tydlig hook som griper tag, och sticket är riktigt starkt med en dynamisk tyngd som gör det hela ännu mer episkt.
Avslutningslåten The Hammer är albumets längsta spår, där rytm och harmoni står högt i kurs tillsammans med Sarabeths koncentrerade sång. Även denna låt har en episk och personlig känsla, och sticket längre in i låten förstärker detta ytterligare. Den fungerar utmärkt som avslutning på albumet.
Sammanfattningsvis har det högintressanta Tower skapat ännu ett starkt album, där de introducerar nya idéer men samtidigt bibehåller kontinuiteten i sitt signatursound. Jag tycker inte att det riktigt når upp till Shock to the System, så det är ett litet steg ner, men det påverkar inte albumets kvalitet och lyskraft. Tower kommer att fortsätta växa som band, och intresset för dem lär bara öka. Fans av klassisk heavy metal, särskilt de som gillar extra power och en episk känsla, kommer att uppskatta detta album. Och för dem som gillar kvinnliga sångare är Let There Be Dark definitivt ett album att bekanta sig med – inte minst för att upptäcka den fantastiska Sarabeth Linden.
Genre: Heavy Metal
Skivbolag: Cruz del Sur Music
Betyg: 4/5
Bästa låtar: Under the Chapel, Let There Be Dark, Holy Water, Iron Clad
Recension av: Anthony Ceylan
