Det polska bandet Tortuga släpper nu sitt tredje album Iterations. Bandets stil är övervägande stoner rock, psykedelisk rock, doom metal och progressiv rock. Det föregående albumet Deities (2020) tog bandet till en ny nivå och fick övervägande positiva recensioner, vilket lett fram till ett avtal med Napalm Records som Iterations släpps på. Nytt på Iterations är att bandet ökat de progressiva inslagen och skalat ner de andra stilarna, även om de fortfarande märks tydligt i ljudbilden. Iterations är också ett konceptalbum som utgår ifrån ett historieberättande om hela universumets historia ifrån början till slut.
Bandets uppsättning består av Heszu på bas, Marmur på trummor, Pablo på gitarr och sång samt Kyoss på gitarr och sång. Som man kan utläsa har alla bandmedlemmar artistnamn.
Öppningsspåret Init är en i grunden progressiv låt. Den har nedstämd gitarr som spelar mer doom-aktigt, vilket kompletteras med den andra gitarren som spelar mer åt stoner hållet. Jag tycker inte gitarrerna riktigt harmoniserar utan det handlar mer om komplettering för att bidra till innehållet, att soundet blir tjockt och fläskigt (vilket är ett viktig inslag i hela stoner genren). Sången delas mellan de två gitarristerna. Trumspelet är ganska brett med mycket cymbaler för att bringa fram psykedelisk touch och taktbyten. Även andra spåret Lillith går i lite samma bana då den är väldigt präglad av doom/psykedelisk stil. Låten är i midtempo och taktslagen ifrån trumman är enklare som skapar en nedtonande känsla i bakgrunden. Sången låter ”spaceig”, och gitarrsolot väcker en slags känsla av att man kan sträcka sig ända bort till horisonten. De två första låtarna är albumets bästa låtar då de är en bra representation av hur bandet spelar och låter i sitt finaste slag och hur alla stilarna har lyckats att kombineras.
Efter det låter det något annorlunda och det progressiva tar över mer. Låten Laspes är en progressiv låt. Första halvan av låten är rätt så lugn och behaglig. I andra halvan av låten drar det iväg när gitarr och sång kommer in som expanderar ljudet med framförallt en dos av psykedeli. Låten MALACA är även den progressiv men har ifrån början en närvaro av gitarriff som tar in doom och stoner i ljudbilden. Låten har även en överbyggnad av inspelade röster och animerade ljud, vilket förekommit i Tortugas tidigare album. Jag tycker denna låten är stark, och den passar väl in i att vara i mitten av albumet (spår 5), men hade man enbart lyssnat rakt av på den hade det möjligen varit svårare att ta in. Nästkommande låt Quaus är en proggig och långsam låt, med övertoner av doom. Låten håller i stort sett samma takt och drar inte riktigt iväg som Laspes eller MALACA, om något så är det trumman som ändrar lite taktslag och bidrar till inslag av psykedelisk.
Avslutningsspåret Epitaph ser jag som en bra avslutningslåt som påminner lite om de två första låtarna då det är jämn balans mellan stoner, doom och psykedeliskt. Låten är enbart ca 3 minuter lång, det är dock en låt bandet kunde jobbat vidare på.
Sammanfattningen av albumet blir kluven. Jag tycker att albumet musikaliskt sett håller en hög nivå. Däremot tycker jag inte riktigt det här med konceptalbum är Tortugas starkaste sida. Om jag ska jämföra med det föregående albumet Deitites som hade en mer monolitiskt uppbyggnad kring Stoner, doom och psykedelia med vissa progressiva inslag, så blir det lite tvärtom i detta album då det progressiva fått ta över mer. Tyvärr tycker jag inte att det riktigt höjt bandet utan det känns som att de fastnat på samma plats. Bandet må vara bra på att skriva texter, men de behöver inte vara sammanhängande i ett koncept utan varje låt kan berätta sin egen historia. Låtar som Init, Lilith och Epitaph ser jag dock som bra exempel när jag tycker alla stilar har satts samman på ett bra sätt. Jag skulle dock föredra att bandet blickar tillbaka igen på sina två första album i framtiden. Men Iterations är ett gott stycke musik som jag föreslår att man lyssnar på ifrån början till slut för att fånga bästa möjliga känsla av Tortuga som band.
Genre: Psykedelisk doom, Stoner rock, Porgressiv rock
Skivbolag: Napalm Records
Bästa låtar: Init, Lilith, MALACA, Epitaph
Recension av: Anthony Ceylan
