Danska Skagarack är med all rätt något av ett kultband i AOR-kretsar, och framför allt deras två första plattor håller riktigt hög klass i genren. Men när de nu gör comeback efter 30 år så är det snarare med traditionell rock istället för snygg AOR.
Öppningsspåret ”Give It” påminner i verserna väldigt mycket om Bad Company, och det kan ju aldrig vara dåligt. Det är däremot den totalt intetsägande och tradiga refrängen. ”Peace of Mind (To Have a Good Time)” är riktigt snygg och den låt som mest påminner om fornstora dagar.
Efterföljande ”A Cool Damn Car” är väldigt standardriffig, även om jag kan ge den att den passar bäst i bilstereon längs en öppen landsväg. Titelspåret ”Heart and Soul” är ännu ett exempel på en låt med väldigt sköna verser, men så kommer refrängen…
Samma dilemma upprepar sig ”Talkin’ Bout Jesus”, som på nytt för tankarna till Bad Company. Men här har även sången betydligt mer att önska, liksom i ”Changing” som i övrigt är en rätt snygg ballad.
Med ”Cool to Be Old School” kommer det en frisk vind av Deep Purple, och bryggan är plattans absolut snyggaste. Men refrängen är direkt klappusel och tar snabbt död på allt det goda.
”Be with You Forever” är en riktigt varm och intagande semiballad, och för första gången (och även sista ska det visa sig) bjuds vi på en riktigt bra refräng, men här är sången tyvärr riktigt illa. ”Where Have You Been” är helt okej, bluesig standardrock i Bad Company-anda.
Det finns något tilltalande långt där inne i ”Ain’t Got Nothing to Lose”, men det går förlorat längs vägen och resultatet blir lite trött och såsigt. I ”So Right” stiftar vi åter bekantskap med en behaglig vers, en brygga som påminner om Rainbows ”Street of Dream”… och en undermålig refräng.
Avslutande ”Anymore” är musikaliskt en behaglig ballad som doftar Whitesnake, men här sjunger Torben Schmidt verkligen inte bra och rösten låter mer än lovligt ansträngd.
Schmidt låter hesare än en tavelkrita i Nevadaöknen, fast tyvärr inte enbart på ett coolt sätt. Ibland låter bandet lika spännande som valfritt coverband. Ibland hör jag likheter med Axe, men Skagarack har inte åldrats på riktigt samma nivå.
Det är också anmärkningsvärt att verserna med endast ett undantag är betydligt mer tilltalande än refrängerna, och det blir därför lite väl många antiklimax till slut. Med refränger på samma nivå hade detta kunnat bli så otroligt bra. Noterbart är för övrigt att vår svenske gitarrvirtuos Mattias IA Eklundh (Freak Kitchen) spelar trummor på några av spåren.
Torben Schmidt har tidigare släppt två soloplattor, och den första av dem, ”A Bit on the Side” från 1991, kan jag däremot starkt rekommendera. På fyra av låtarna spelar exempelvis Kee Marcello gitarr. Släng på den istället.
Artist: Skagarack
Titel: Heart and Soul
Genre: Rock
Bästa spår: Peace of Mind (To Have a Good Time)
Skivbolag: Sound Pollution
Releasedatum: 2023-08-25
Av Tony Johansson
