Skivbolag: Napalm Records
Genre: Symphonic/Gothic metal
Betyg: 3’5/10
Norska Sirenia är tillbaka med ”Arcane Astral Aeons” som är deras nionde platta och deras andra platta med fransyskan Emmanuelle Zoldan som sångerska på heltid, innan det var hon bara bakgrundssångerska i studion sedan 2003. Faktum är att jag inte följt det här bandet nå större på länge då jag var ganska besviken på Morten Veland och hur han behandlade förra sångerskan Ailyn senaste tiden. Men vem tackar nej till vällevererad symphonic gothic metal, man vet ju trots allt att motorn i bandet (Morten Veland) är en skicklig musiker, så då kan man bara förvänta sig bra grejer.
Dock måste jag säga att första singeln ”Love Like Cyanide” inte gav ett allt för positivt första intryck, trodde först att det var snack om en cover då refrängen kändes väldigt bekant… nästan hämtad från en random poplåt, kan dock inte komma på vem som kan ha gjort nå liknande och när jag sökte på titeln i Google kamma de jag noll… så jag gissar på att låten var egen trots allt, kan ha fel… men hursomhelst, lite för medioker och trallvänlig för min smak.
Skivan är dock mer än så… finns en del bra grejer, bra låtar som ”Into The Night”, ”Aerodyne”, ”In Styx Embrace”, ”The Twilight Hour” och ”The Voyage”, bra sånginsatser, pampiga körer och orkesterarrangemang och ganska varierat innehåll… alltså vad man förväntar sig av en Sirenia-patta. Faktum är att medan Ailyn hade en ganska poporienterad sångröst så är Emanuelles röst mer flexibel då den kan gå från att bli poporienterad till en dramatisk operaröst. Men nånstans här går det ändå väldigt snett… produktionen är hemsk. Väldigt obalanserad, avskyvärt grötig och så stökig att skivan blir näst intill onjutbar. Förstår liksom inte hur dom tänkte där.
Just den här typen av skivor gör mig väldigt upprörd… det är en sak att göra en dålig skiva med dåliga och ointressanta låtar, men i det här fallet är det nånting som hade kunnat bli jättebra då innehållet är väldigt intressant och för oss som gillar symfonisk hårdrock är det nästan givet att vi kommer gilla det. Men ändå finns det nånting som förstör allt. Bara på grund av en grej ramlar allting ihop. Det är väldigt sorgligt. Så tyvärr… hade lätt kunnat ge ”Arcane Astral Aeons” ett bra betyg, men har inte lyckats njuta av den nå större. Så det förklarar det låga slutbetyget. Hade det varit ett nytt band och sin skivdebut hade man kunnat ta produktionen med en nypa salt, men det är ju Sirenia… alltså ett band med mycket erfarenhet och som brukar släppa välproducerade skivor, så därför blir man besviken.
Av: Lucas Zimmermann
