Vi befinner oss i början av ett nytt år och med det sagt vet vi redan vad som väntar. Nya spännande releaser och kanske nya överraskningar. Först ut för i år (åtminstone för min del) är Stockholmsbaserade Katatonia och deras tolfte studioalbum Sky Void Of Stars som faktiskt släpps imorgon.
Som en och annan känner till har Katatonia rötterna i death metal eller snarare death/doom för att vara mer exakt. Med den typen av musik släpptes två album som jag personligen tycker är väldigt bra. Från och med album nummer tre (nämligen Discouraged Ones år 1998) ändrade man drastiskt till någon typ av melodisk och progressiv doom/gothic metal, vilket har en förklaring då sångaren i bandet Jonas Renkse fick problem i stämbanden och kunde inte längre growla.
Personligen har jag kanske haft lite enklare att acceptera Katatonias nuvarande musikstil då det var den jag upptäckte först och främst, men rent objektivt lär man ändå kunna finna den intressant. De är trots allt duktiga musiker och det är nog den här genren som har gjort de stora (åtminstone utomlands).
Bandets texter har en tendens att ta upp mörka ämnen som depression, sorg, elände, isolering, sociala svårigheter osv. Personligen har jag en ganska stark relation till just Katatonia då jag själv haft problem med depression/psykisk ohälsa. Deras musik har många gånger hjälpt mig att sätta ord på mina dåtida känslor.
Hursomhelst, vad kan jag ha att säga om nya albumet Sky Void Of Stars? Låt oss börja analysera innehållet och ta reda på mer.
Vi börjar ganska starkt med Austerity som kanske inte låter helt obekant då den släpptes förra året som singel. Här kan vi få intryck av att soundet kommer vara snäppet hårdare än i tidigare album. Trots att låten i sig består av ganska hårda riff finns det ändå utrymme för några lugna och melankoliska stunder. Vet inte om jag hade valt just Austerity som första spåret, men det är onekligen en bra låt. Slutet på Austerity fungerar lite som introt till låt nummer två Colossal Shade som sänker tempot en aning. Trots att den kan kännas ganska enformig och simpel i vissa partier vill jag ändå påstå att det händer en del under låtens gång. Vet dock inte om jag kan påstå att jag gillar den lika mycket som förra.
På plats nummer tre har vi Opaline. Det här skulle man kunna påstå är en typisk Katatonia-låt; inget överdrivet snabbt tempo, lugna och melankoliska partier samt vers och refräng som påminner väldigt mycket om liknande mönster i tidigare album. Bara för det kan man lugnt påstå att det är det bästa spåret hittills, det är precis det här man vill höra av Katatonia. Nästa spår är Birds som innebär en tempohöjning, låten i sig känns som en blandning mellan Ghost och Evergrey. Strukturen är ganska simpel och inte riktigt så händelserik som de tre första låtarna, men ändå intressant och funkar jättebra som singel.
På plats nummer fem har vi Drab Moon som sänker tempot igen och drar oss tillbaka till det där typiska Katatonia-soundet men ändå bevarar lite av hårdheten i Austerity och Birds. Ganska bra men känns kanske lite väl enformig. Nästa låt Author känns lite som samma sak, men här vill jag ändå påstå att kontrasten mellan det hårda och det lugna melankoliska Katatonia-soundet är lite mer lyckat då det händer lite mer och riffen känns ganska sköna.
Två låtar jag uppskattade skarpt i andra halvan av albumet är No Beacon To Illuminate Our Fall och Impermanence som är både väldigt trogna Katatonias sound och är dessutom bra gjorda. Sedan har vi Atrium som också är ganska bra och Sciera känns lite som albumets svagaste punkt. Bonusspåret Absconder är ganska bra och har en del intressanta punkter, men känns ändå inte riktigt som en av albumets starkaste punkter. Ljud och produktionsmässigt känns albumet en aning kaotiskt, är inte ett dugg övertygad där men annars finns det inte så mycket mer ont att säga om Sky Void Of Stars.
Precis som väntat från första början är Sky Void Of Stars ett relativt hårt album, kanske bland det hårdaste man släppt på länge och kanske ett försök att utmana sig själva genom att ge sig ut på lite mer osäker mark. Hade det inte varit för det rätt halvkassa ljudet hade albumet fått ett högre slutbetyg, men på det stora hela är Sky Void Of Stars ändå ett ganska bra album. Långt ifrån Katatonias bästa, men klart godkänt.
Releasen sker imorgon. Du som läser får lyssna och tycka till då, har du gillat Katatonia länge lär du definitivt finna något nytt guldkorn.
Band: Katatonia.
Titel: Sky Void Of Stars.
Genre: Progressive doom/gothic metal/hard rock.
Skivbolag: Napalm Records.
Releasedatum: 20 januari 2023.
Lucas LMZ Zimmermann.
