Skivrecension: Evergrey – The Atlantic

Ursäkta min franska men: Helvete vad bra det här är!!

Jag har lyssnat på Evergrey, hade till och med nöjet att träffa dem på Skogsröjet och jag har varit ett fan utan några konstigheter innan, men det här? Det hade jag inte väntat mig.

Mr Tom S. Englunds röst är stabil som en hundra år gammal ek. Han visar sitt omfång och sin tonsäkerhet gång på gång och det är ren njutning att höra.

Variationen mellan låtarna och den underbara kompositionen på albumet gör att det inte blir tråkigt en sekund. Syntharna i början av The Beacon känns som något som berättar en egen story i låten. Över lag känns det som att vartenda ljud och vartenda break har planerats minutiöst. Jag har väntat på det här. Och jag är inte besviken. Det progressiva är närvarande som en egen medlem i bandet och känslan av Power Metal är överhängande utan att bli övermäktigt.

Jag kan inte låta bli att gå tillbaka till 90 talet när jag hörde Devin Townsends Ocean Machine: Biomech första gången. Jag hade ståpäls genom hela albumet och även om jag inte har riktigt samma upplevelse idag så är det riktigt, riktigt nära. Det är när jag hör ett sådant här album som jag minns tjusningen i progressiv metal.

Bandet åker på turné och spelar imorgon i Linköping. Alla datum finns på bild nedan.