Skivbolag: Metal Blade Records
Genre: Technical/Melodic death metal.
Betyg: 9/10
Allegaeon från Colorado (USA) är tillbaka med vad som är deras femte studioalbum ”Apoptosis” som släpptes för lite mer än en vecka sedan. Vet inte hur många som känner till dom men låt oss börja med lite fakta om bandet. Allegaeon skapades år 2006 med namnet Allegiance och bytte till nuvarande namnet två år senare. Man skulle kunna beskriva musiken som någon typ av melodisk dödsmelta med inslag av teknisk dödsmetal och hittills har dom hunnit skaffa sig en växande publik. Vilket jag kan förstå då dom imponerade rejält när jag upptäckte dom för typ 4 år sedan på Youtube (*tror jag det var) och deras senaste album ”Proponents For Sentience” är i mitt tycke ett av dom bästa skivsläppen år 2016. Så jag såg naturligtvis fram emot att lyssna och såklart skriva om det här nya albumet.
Albumet börjar med ”Parthenogenesis” som är ett instrumentalt och ganska progressivt intro där bandmedlemmarna (förutom sångaren Riley McShane) visar sina skills som musiker. Därefter kommer ”Interphase // Meiosis” som går väldigt rakt på sak, en aggressiv låt som fick mig att tänka en aning på Nile. Sedan kommer ”Extremophiles (B)” som är första låten att ha med clean vocals i en punkt mot slutet och därefter kommer vad som troligen är en av mina favoritlåtar på albumet… nämligen ”The Secular Age” som, trots att den bara innehåller growl, ändå är hård och melodisk på samma gång… den melodiska delen spelas av gitarrerna.
Produktionen är återigen klockren och jämfört med ”Proponent For Sentience” känns ”Apoptosis” som ett album där stilen blir råare och mörkare trots att bandet följer ungefär samma mönster som identifierat dom länge. Hursomhelst går det inte att neka att innehållet är väldigt varierat… vissa stunder kommer väldigt aggresiva och straight forward låtar med aggressiva blastbeats och snabba riff och ibland kommer det mer avslappnade stunder med melodiska och rätt tekniska gitarrslingor/solon. Mitt i alltihopa dyker ”Tsunami And Submergence” upp som är lite av en återgång till förra albumet med tanke på orkesterinslagen, en intressant och välkonstruerad låt. Ännu en av mina favoriter. Annars gillade jag även ”Extremophiles (A)”, ”Stellar Tidal Disruption” och ”Metaphobia”.
Om inte det blev tillräckligt med orkesterinslag i ”Tsunami And Submergence” kan man konstatera att resten sparades till sista spåret ”Apoptosis” som trots sin längd på 10 minuter är välkonstruerad och full av intressanta moment. Är lite osäker på om jag föredrar den här skivan eller den förra, men faktum är att Allegaeon har gjort det igen… en klockren platta värd att avnjuta och som borde få dom att växa ännu mer. Du som gillar allt från Aborted till Children Of Bodom kommer definitivt uppskatta ”Apoptosis”.
Av: Lucas LMZ Zimmermann.
