Svenska bandet Shining med sångaren och multi-instrumentalisten Niklas Kvarforth i spetsen tar nya tag och är nu tillbaka med sitt första självbetitlade album. Gruppen har sin grund i black metal, kryddad med prefixen depressive, men det finns även inslag av doom, atmosfär, melankoli och även på senare tid melodiöst i Shinings alster. Det senare märktes en hel del på Shinings senaste platta X: Varg utan flock (2018). Det albumet vill jag nog påstå var en stor nytändning för bandet och utan tvekan bland det bästa de har släppt. Inslagen av mer melodi gjorde sitt och på den här plattan är det inte annorlunda utan tar vid där den förra slutade.
Ett utmärkande drag för The Shining är att de har många långa låtar, vilket inte är konstigt eftersom det varit något av Shinings grej att enbart ha sex låtar per album. Något annat som slog mig i genomlyssningen var hur jag tyckte Niklas Kvarforth i sin röst påminner lite om Håkan Hemlin (Nordman), vilket inte är en dålig association då Hemlin faktiskt har samarbetat med Shining förut. Annars är Kvarforth röst i centrum, det är han som är frontmannen med besked i detta bandet. Ett annat plus är att man faktiskt hör vad Kvarforth sjunger.
Låt nummer ett är Avsändare Okänd. En väldigt utdragen låt, jag vill kalla den för melodisk/depressive black metal. Melodisk för musiken som har många skiften i tempo och spelande. Depressive för sången som gör sitt rätt igenom. Låtens breakdown ifrån ca mitten ända in till slutet är tagande och man sveps med som lyssnare. Låt nummer två är Snart Är Dom Alla Borta. Den är betydligt mer doomig med nedstämd gitarr och mörk/deppig i en text som är väldigt djup. Gitarsolot i låten sitter väl då den inger lite värme i en sån mörk låt, som sedan följs av en enkel övergång med ett enkelt akustiskt riff. Sedan spinner det iväg mot atmosfären i ett breakdown och Kvarforth får ge ut sin frustration. Sedan stäms låten ner igen, helt klart en av albumets mest känsliga låtar.
Låt nummer tre är Allt För Döden. Det är helt klart en av albumets bästa låtar. Jag skulle kalla den för en solid och väl utförd melodisk black metal låt med sina utdragningar. Ska jag jämföra med ett annat melodisk black metal band i närtid så är det helt klart bandet Kryptan och deras alster. Niklas Kvarforth sånginsats är felfri i denna låten, allt ifrån skönsång till mer kraft. Kvarforths textrad ”I landet mitt ingenstans, där brinner det eldar överallt”, etsar sig fast och han sjunger det med sådan känsla så det känns ända in, ja lite som Håkan Hemlin kan fånga en.
Låt nummer fyra Fidelis Ad Mortem är en instrumetal låt, förutom en munkkör som hörs. Men musikaliskt passar den väl in i helheten av albumets sound. Låt nummer fem Åttahundratjugo är även den instrumental med klassisk piano, enbart en slags övergång.
Låt nummer sex och såväl den sista är Den Permanenta Sömnen Kallar. Den påminner om Allt För Döden. Låtens intro med en shuggande gitarrnot och enkla keyboard pågår i nästa tre minuter innan trumman sätter igång. Då byter låten riktning och det blir atmosfäriskt. Efter ca halva låten kommer en övergång med melodi och skönsång som hoppar lite i tempo.
Som summering så kan jag konstarera att kontinuiteten ifrån X: Varg utan flock håller i sig och att Shining imponerar med sin melodiositet blandad med depressiv, mörk och melankolisk black metal. De tre första låtarna är alla riktigt starka och djupa, sedan i andra halvan blir det lite mer instrumentell övergång och att hämta andan innan det avslutande spåret. Detta är ett album som kan gå varmt i spelaren och som man ska ta sig igenom ifrån början till slut.
Genre: Black metal, Depressive black metal, Melodisk black metal
Skivbolag: Napalm Records
Bästa låtar: Avsändare Okänd, Snart Är Dom Alla Borta, Allt För Döden
Recension av: Anthony Ceylan
