Brasilianska thrashmetal-bandet Nervosa är tillbaka. Med nya plattan Slave Machine, som släpptes i fredags (3/4), har de sparkat upp dörren på nytt med en rätt välriktad känga — en rätt i krysset, helt enkelt. Det här är ett album som emellanåt känns som en slägga i nyllet.
Deras förmåga att kombinera tunga, vassa riff med tydliga melodiska strukturer gör att musiken aldrig blir den där luddiga thrash-gröten som många band lätt fastnar i. De hittar en balans mellan det aggressiva och det sofistikerade, och det är där deras styrka ligger. Tyngden är orubblig, men samtidigt finns det ett driv och en klarhet i soundet som gör att varje låt får en egen identitet.
Prika Amaral, som både frontar och leder bandet, bjuder på en gutturalt kraftfull sång som driver hela albumet framåt. Hennes röst är både jordig och hotfull, men också full av kontroll — ett instrument i sig självt. Sedan hon tog över sången på Jailbreak (2023) har hon narturligt vuxit in i rollen.
Rent produktionsmässigt är Slave Machine top notch. Ljudbilden är tight, men samtidigt låter de varje detalj skina. Redan i öppningsspåret Impending Doom får man den där välbekanta känslan av att bli överkörd, fast med ett leende på läpparna. Riffen är sylvassa, solona sitter där de ska, och energin har en röd tråd.
Titelspåret Slave Machine sticker ut som något av en överraskning – fortfarande kompromisslöst, men något mer tillgängligt. Inte på ett kommersiellt sätt, men på ett sådant där man känner att låten bjuder in snarare än avskräcker. Men det finns taggar som river i huden trots det. Här behövs inga nitar, inga poser – bara ren och skär attityd.
Med tolv nya låtar fyller de ut tiden utan att ett enda ögonblick känns överflödigt. Tempot, variationen och den musikaliska viljan gör att lyssnaren hålls fast hela vägen. Slave Machine är ett album som både hyllar rötterna och blickar framåt mot ett ännu tyngre, ännu skarpare sound.
Artist: Nervosa
Titel: Slave Machine
Genre: Thrashmetal
Lable: Napalm Records
Releasedatum: 2026-04-03
Betyg:
