Den melodiösa hårdrocken Fans of the Dark levererar har bra melodier och en känsla av power, inte minst i och med Alex Falks lite egna stämma för genren. De tre övriga medlemmarna har här tagit ett steg ifrån den AOR som de gjort sig kända inom. Freddie Allen som har skrivit det mesta av de åtta låtarna grundade Houston, Robert Majd är bassisten i flertalet band bland annat Captain Black Beard samt gitarristen Oscar Bromvall mest förknippad med Palace. Vi får ett sound som andas mer klassisk metal tidigt 80-tal med en hint av Iron Maiden och Saxon.
Låtarna har väldigt stor singalongfaktor men det finns några saker som stör mig. Texterna kan jag stundtals tycka bli lite tafatta i berättelser om spöken och zombies där temat ändå känns rätt med tanke på namnet gruppen tagit. Men det som stör mest är trummornas sound som i min mening borde vara mycket klarare för att få en annan ljudbild som jag tycker bättre skulle passa ett gitarrbaserat band. Mixen däremot känns rätt där allt från trummor och bas lyfts fram bra mellan gitarr och sång.
The Ghost from Canterville och Zombies in My Class är först och sist på plattan. De klockar båda in på åtta minuter och bjuder också på variation i arren vilket är en sak som får mig att tänka på Maiden. Hög klass på båda låtarna.
Har vi börjat med låt ett och åtta kan vi fortsätta med låt två och sju där låt två är den först släppta singeln Escape From Hell och senare The Foreigner. Båda låtarna är de kortaste låtarna på plattan men är ändå båda över 3.30 där ingredienserna är bra sångmelodi som den största behållningen.
Om jag då fortsätter att gå igenom låt tre The Running Man och låt sex Rear Window får vi både den bästa och minst intressanta låten på skivan. The Running Man, som också är en singel, är definitivt i kölvattnet av Maiden med sin galopperande bas och berättelsen torde vara inspirerad ifrån filmen med samma namn, solot av Bromvall är nästan lite bluesigt. På Rear Window sänks tempot, så långt allt bra likväl som att Alex Falk sjunger mer dramatiskt och stundtals lite vackert, låten däremot blir för lång och jag tappar intresset.
Mittensektionen får avsluta genomgången av låtarna. Dial Mom For Murder följs av ännu en singlar Life Kills. Den förstnämnda är riktigt catchig och har en bra uppbyggnad, men vilken jävla titel (ursäkta språket) förvisso kom Iron Maiden undan med Bring Your Daughter To The Slaughter (inga övriga jämförelser) Dial Mom For Murder blir dessutom lite väl upprepande i sin refräng. Life Kills däremot har ett riff som är schysst och sätter sig. I versen har de låtit gitarrerna ligga längst bak i mixen på en låg volym och när det sedan är dags för refrängen lyfter låten mycket effektfullt med kraftfull sång och snygga körer i bakgrunden.
Totalt sett kan jag verkligen förstå att Frontiers Records lanserat bandet ordentligt de har ett sound som ligger helt rätt för bolaget där melodierna är i centrum. Sedan att det finns en metalådra som passar den typen av metalsläpp Frontiers ger ut. Trots några invändningar är det en riktigt stark platta och jag tycker definitivt att ni ska kolla in Fans of the Dark.
Band: Fans of the Dark
Titel: Fans of the Dark
Skivbolag: Frontiers Music SRL
Bästa spår: The Running Man, Life Kills,
Relesedatum: 5:e november 2021
Av Mathias Westman.
