Hösten 1998 jobbade jag på fabrik. Fabriken i fråga hade radioförbud och istället lyssnade man på radio och kasset via freestyle samt hörlurar vilket var mycket bättre än det låter då man helt fritt kunde välja vad man ville lyssna på. P3 var fortfarande en kanal som många av oss valde och framförallt på fredag eftermiddag när Flipp eller Flopp sändes. Tre nya singlar i olika genrer spelades upp och en jury på tre personer gav sin dom. En av de här fredagarna nämligen den 9 november hände något mycket märkligt. The Offspring var tillbaka och första singeln ut hade fått det egendomliga namnet ”Pretty Fly (for a white guy). En poppunk dänga med ett intro snott från självaste Def Leppard. Inte kunde det väl bli en flipp?
26 år senare vet vi. Singeln blev inte bara en flipp i P3 utan även över hela världen. Albumet Americana bjöd dessutom på flera hits och har till dags datum sålts i över tio miljoner exemplar världen över. Jag var en av dem. Och trots den sena releasen i November blev det albumet jag spelade mest av alla det året. Jag har sedan dess följt bandet och dess utgivningar men med åren blivit mindre och mindre intresserad. Dock fick jag nöjet att äntligen se dem live när de spelade på Liseberg den 27 juni 2018 där de visade att de inte på något sätt var passé utan röjde på med oförtruten energi som om tiden stått stilla. Det enda lilla smolket i bägaren var dock att det var de gamla låtarna som verkligen fick i gång publiken. Det blev helt enkelt en best of där många av oss kanske ändå gick hem nöjda men många säkert också med tanken att det var första och enda gången man tänkte besvära sig. Nu har man ju hört dem typ.
Saker och ting kan dock ändras snabbt. I samband med pandemin uppstod ett problem då dåvarande trummisen Peter Parada meddelade att han inte kunde turnera mer med gruppen på grund av medicinska skäl. Parada lider av Guillain-Barrés syndrom, en akut autoimmun polyneuropati, vilket gjorde honom motvillig till att ta vaccinet mot covid-19 då några av vaccinen tros kunna utlösa en reaktion av den autoimmuna sjukdomen. Varken Parada eller de andra bandmedlemmarna hyste dock något agg mot varandra gällande beslutet att Parada inte skulle turnera. Bandet använde sig under en tid av andra trumslagare när de turnerade med The Offspring och gitarristen Noodles poängterade att de inte hade sparkat honom. Men det blev inte många mer spelningar och 2020 lämnade han bandet. Brandon Pertzborn tog officiellt över stockarna 2023 vilket i min mening har tillfört en ny energi till bandet. En proffesionell filmad konsert från Hellfest i somras visar nämligen upp ett band som nog aldrig låtit bättre. Missa inte den om ni är fans!
Med denna nya energi och spellusta är det inte märkligt att vi nu bjuds på ett helt nytt studioalbum betitlat ”Supercharged”. Redan i första spåret ”Looking Out For #1” känns det som ett helt nytt band. Eller rättare sagt tillbaka till kärnan, själva ursprunget av vad The Offspring är. Poppig punk med refränger som sätter sig likt klister. Ett koncept som kanske inte tilltalar det riktiga metal headet men som funkar alldeles utmärkt för oss som är mer inne på melodin. Fart och fläkt är det iallafall och en utmärkt albumöppnare. Nästföljande ”Light It Up” tar oss tillbaka hela vägen till Americana och spåret ”Staring At The Sun”. Bäst på albumet hittar vi redan i spåret ”The Fall Guy” som kommer som nummer tre på albumet. En låt som kommer lyfta såväl varje förfest som arenorna under den kommande turnén. ”Make It Alright” tar oss återigen tillbaka till ”Americana”. Ja förlåt det blir mycket referenser tillbaka men här får vi återigen ett gästspel som kommer in med en one liner alla kommer sjunga nästa sommar. ”All I want to do is fly away with you” är frasen du kan memorera redan nu. Senaste singeln ”Ok, but this is the last time” är även den given på kommande turnén. Trallvänlig deluxe. Lite mer ös får vi i ”Truth In Fiction”. Dexter nästan spottar ur sig texten och vi är klara och färdiga redan efter två minuter! Men den fyller sitt syfte som uppvärmning inför ännu ett riktigt superspår. ”Come To Brazil” har en galopperande rytm i verserna för att sedan bjuda på en lugnande vers som inbjuder oss till Brasilien med ett enkel text som säkert kommer att bytas ut under konserterna framöver. ”Get Some” är kanske inte ett spår för historieböckerna men fyller sin roll på albumet. ”Hanging By A Thread” är likaså enkel och trallvänlig. Skönt solo dock av Noodles! Avslutande ”You Can’t Get There From Here” har en lite annorlunda uppbyggnad men en refräng som du kommer sjunga med i garanterat.
Så där har du det. Tio spår som klockar in på strax under trettio två och en halv minut. Snabbt, enkelt och effektivt. Kanske inte ett album vi minns om tjugofem, trettio år som ”Americana” eller ”Smash” men ett för stunden alldeles lysande exemplar av trallvänlig pop punk spelat av ett band som hittat storformen på gamla dar. Så var inte för seriös eller finkänslig utan ta albumet för vad det är. Höj volymen och tralla med som om du vore 15 igen. För du har precis blivit supercharged!
TRACKLIST
Side A
1. Looking Out For #1
2. Light It Up
3. The Fall Guy
4. Make It All Right
5. Ok, But This Is The Last Time
Side B
1. Truth In Fiction
2. Come To Brazil
3. Get Some
4. Hanging By A Thread
5. You Can’t Get There From Here
(Vinylen släpptes 241011)
Producent: Bob Rock
Medlemmar:
Dexter Holland Sång
Noodled Gitarr
Todd Morse Bas
Jonah Nimov Gitarr, Keyboard, Percussion
Brandon Pertzborn Trummor
Foto Credit: Daveed Benito
Betyg:
Av: Magnus Blomqvist