Foxx Eastmountain – Limits
Malmöbaserade skivetiketten Dead End Exit Records tillhandahåller oss lyssnare denna schizofrent eklektiska artist. Jag vet nästan ingenting om denna tillsynes omnipotenta enmansorkester, förutom att han heter Johan Österberg, därav blinkningen till just Eastmountain.
Att kategorisera hans debutplatta är som att bygga en skyskrapa i Louisiana träskmarker. Pop, indiepop, rock, psychedelia, electronica, 60-tal och hårdrock blandas hej vilt. Som lyssnare har jag inte det minsta problem med det, snarare tvärtom. Grupper som The Struts, Bostan Manor, A jokers rage, Don branco och The Dirty youth bör premieras i betydligt högre grad än vad som är fallet.
Dessa banbrytande grupper för musikutvecklingen framåt, istället för att genrer i sig fossiliserar sig själva, vilket inte är något positivt i det längre perspektivet.
Inledningslåten tillika plattans bästa låt ”Mouthbreather” är en snyggt arrangerad pastisch med tillhörande smakfull melodi, vilken diktatoriskt etsar sig fast i det limbiska systemet. Nästkommande ”Not my song” är näst intill i paritet med ovanstående låt. Gitarrdrivna Depeche Mode vibbar bestämmer möte med tysk industrirock. Tredje låten ”What do U know now” doftar mer tillbakalutad kvalitetstinn poprock.
Efterkommande ”Limits” flörtar med electronica och skiljer sig markant från de tre tidigare alstren.
Ekon av Depeche Mode, Bigelf, This perfect day och Bon Jovi fortsätter att infiltrera Johans egensinniga musikkonstruktioner på resten av plattan. Någon tydlig rödtråd existerar egentligen inte, vilket som sagt inte behöver vara något problem överhuvudtaget. Fast när musiken snarare kan liknas med ett XL-garnnystan, kanske man har överarbetat produkten något varv för mycket. Förutom de tre första spåren tycker jag att näst sista låten ”Laugh in ya face” höjer sig över mängden, med sin psykedeliska energi och subtila Yngwie Malmsteen licks.
Debuten kännetecknas av en helskön produktion som synkas med en röst som iklär musiken på ett tillräckligt adekvat sätt. Förstlingsverket präglas också av hybrisen att presentera ett smörgåsbord, när det egentligen hade räckt med en tre rätters middag. Parallellt hade det inte heller skadat med några fler läckra chorus, än de få som finns tillgängliga. Inledningstrippeln är helt enkelt för bra, i förhållande till resten av materialet på albumet. Johan har dock visat att det finns en urkraft av potential i hans eklektiska musikvärld, något som bådar gott inför framtiden.
Band: Foxx Eastmountain
Titel: Limits
Genre: Eklektisk psykedelisk indiepoprock med melodier
Skivbolag: Dead end exit records
Releasedatum: 20 mars 2020
Bästa spår: Mouthbreather, Not my song, What do U know now
Betyg: 5½/10
Mats ”hammerheart” Widholm
