Välkommen till Symphony Of Swedens musikaliska värld!
De kommer från norra Sverige med vinter och isbjörnar överallt, men musiken är tvärtom mer storslaget och episkt med enorma arrangemang. Lägg till Linus ”Lee” Westers kraftfulla röst och Pontus ”Evan” Hagbergs kreativa talang så får du ett koncept som tar dig med på en resa härifrån till evigheten.
Symphony Of Sweden är:
Pontus „Evan” Hagberg
Linus ”Lee” Wester
Bidragande artister:
Jim Wallenborg (gitarrer)
DrumErik
Evan och Lee bodde i samma småstad norrut i Sverige. Lee hade sin egen lilla servicepunkt, vadslagningsbutik, tobaksbutik i närheten som också råkade vara Evans lokala serviceställe dit han åkte för att hämta sina paket. Efter att ha sagt hej till varandra i ett par år kom det en dag som Evan hade ett paket att hämta – vilket uppenbarligen var musikrelaterat. De föll i konversation med varandra, några dagar senare bjöd Evan in Lee till sin studio. Evan: ”han hade hittat ett av mina instrumentala spår på Youtube och sjöng det med en ny melodi på toppen och text för mig i studion, precis där när han precis kom! Jag blev imponerad och en vecka senare hade vi vår första låt någonsin producerad och färdig. Så fort han sjöng sina två första ord i studion ville jag jobba med honom!”
Symphony Of Sweden släppte sitt andra album, Saints Of Yesterday den 3 februari, tillsammans med den officiella videon till ”Madness”.
Sedan juli förra året började bandet släppa nya låtar från det mycket förväntade materialet: ”The Grim Reaper”, ”Angels” och ”Will She Fight” har totalt sett mer än 35 000 visningar på YouTube och över 50 000 streams på Spotify.
Under de senaste veckorna har ”Saints Of Yesterday” recenserats av flera internationella medier och den har fått mycket bra kritik.
Lees uttalande om albumet: ”Det var häftigt att se alla fina ord, jag visste att många människor har velat höra de nya låtarna – men den feedbacken har inte varit den här världen!
Jag hoppas att våra fans kommer att höra oss prova några olika vägar men ändå höra Symphony Of Sweden. Vissa låtar är lite tyngre men vi har fortfarande blandningen av våra arbetssinne i den.
Många låtar (i det här albumet) var svåra att göra. Jag var tvungen att göra låtar som är bättre än ”Giants” och ”She’s In My Head” från vårt första album, Inner Demons. Det var ett enormt tryck. Men låten ”Saints of Yesterday”… Jag vet inte hur många gånger jag började från noll med den låten. Jag fick till och med Evan och Jim att spela in den igen i en annan tonart. Men nu, för mig, är det är så värt det. Det är en av mina favoritlåtar på albumet.”
Evans uttalande: ”Första gången vi skickade ut ett album för recensioner var det verkligen lite läskigt, men responsen är helt över våra förväntningar!
De återkommande lyssnarna kommer säkert att känna till soundet, men med några ytterligare överraskningar, med vissa spår som låter några snäpp hårdare än tidigare släppta låtar, medan vi totalt sett är extremt nöjda med resultatet av alla nya spår.
Processen jämfört med det första albumet var definitivt mer av hårt arbete än en promenad i parken, och även några ögonblick av kill your darlings, men i slutändan kunde vi inte vara nöjdare med resultatet!
Både ”Madness” och ”Champions” var låtar vi spelade in och mixade och hade färdiga versioner, men senare bestämde vi att vi kunde förbättra dem på olika sätt. Angående ”Madness” skrev Lee helt nya texter och melodier då vi tyckte att första försöket inte var optimalt. Med ”Champions” hade vi mördarrefrängen men i den första versionen var verserna inte helt där än. Så när vi gjorde nya verser behövde vi också nya texter till refrängen, vilket innebär att spela in nya refränger, spela in flera lager av bakgrundssång igen… Men båda spåren slutade som riktiga bangers, vilket betyder att vi inte ångrar oss det extra arbetet för att få de ultimata versionerna till slut!
”Angels” var också en slags kamp eftersom vi fick en idé om att göra den i en annan tonart, och när du arbetar med riktiga instrument är det inte bara en fråga om att använda en transponeringsfunktion i datorn, det innebär att du spelar in igen. allt, utom trummorna. Men till slut gick vi tillbaka till den ursprungliga nyckeln, vilket innebar att de dagar då instrumenten spelades in igen var … ett slöseri med tid. (skrattar)
Vilken är min favoritlåt? Det är en knepig fråga, som vem är ditt favoritbarn? Men ja, jag skulle säga ”Champions”… Den har en fantastisk refräng och en episk och majestätisk mitten 8 men fortfarande i formatet en 3-minuters poplåt.”
Förra året släppte Symphony Of Sweden sitt debutalbum, Inner Demons, och det andra materialet kom ut nu, bara ett år senare – så frågan dyker upp: jobbar de redan på det tredje albumet? ”Vi ligger alltid ett steg före, en bit in i framtiden så att säga. (ler) Så ja, vi jobbar ständigt på nytt material. Vi har redan spelat in massor av trummor, som troligen kommer att hamna i kommande musik från Symphony Of Sverige!”
Lees uttalande om ”Madness”: ”Vi ville göra en riktig freak-out-dance-your-feet-off-låt. Och med namnet ”Madness” slog vi verkligen ut ur parken.
Vanligtvis har vi långsammare verser och stora refränger, men i denna är versen riktigt stark från början och låten fortsätter att gå från början till slut.”
Evans uttalande om ”Madness”: ”Den ursprungliga idén med spåret var att göra en upplyftande låt, som precis kommer att kännas stor energi. Jag tror att jag sa till vår gitarrist, Jim Wallenborg, att han borde komma med något riff i stilen på Kiss-låten ”I Was Made For Lovin’ You”. (skrattar) Så det blev en sorts disco/rock-crossover som var en ny sak för oss!”
