På lördag den 25:e december släpper Writing The Future sin nya låt och video ”A rainy dag when the sun died”.
Låten tillängas Magdalena (Magda) Strömberg -1984-2021✝️
Nedan läser ni Writing The Futures pressmeddelande och vi på Maloik – Rock Blog vill mer än gärna att ni tar er tiden att läsa det hela. Detta har ett viktigt budskap och speciellt i juletider. Ta hand om varandra, var snälla och sprid kärlek, inte hat.
Såhär lyder Writing The Futures pressmeddelande:
”Nästan alla band minns den otroliga människa som trotsade sitt mående för att känna sig levande några timmar lite då och då i publikhavet på live konserter. Magda strömberg var en person som nästan alla musiker i Sverige kände till och brydde sig om. Hon blev en person som påverkade många däribland oss i Writing The Future. Vi hade samtal med Magda flera gånger i veckan om allt mellan himmel och jord. Det var viktigt för oss att hon fick känna sig levande. Grundat på vad Magda hade att säga om sitt liv och sitt eget mående fick det oss till stt vilja skriva en låt om hennes vardag och hennes tillvaro. När låten väl var klar minns vi alla när Magda säger i tårar att hennes högsta dröm var att få bli ihågkommen att inget är omöjligt. Att nästan allt handlar om vilja. Under samma samtal säger hon att hon haft en dröm sen tonåren att få medverka i en musikvideo och se hur det får till bakom kulisserna.
Vi började successivt skriva på ett manus som även det skulle skildra hur människor mår på insidan utan att det syns på utsidan. Det är inte alltid en självklarhet i hur man mår för att det kanske inte alltid syns.
Manuset blev färdigt och vi frågade Magda om hon ville vara en del av videon. Till en början blev hon jätte glad. Men tyvärr så höll inte hennes kropp med. Magda blev sjukare och sämre i sitt mående och bara dagar innan vi skulle spela in tackade hon tragiskt nog Nej till att medverka. Inte bara pga mående utan även pga att assistenter som lovat henne att följa med inte längre ville eller kunde. Vi slutade inte leta efter möjligheter för att göra detta möjligt för vi ville verkligen ge magda något hon drömt och längtat efter.
Bara dagen innan skickade vi ett meddelande till henne om det inte gick att lösa på något vis, om vi kunde göra något som möjliggör att hon kan delta. Magda svarade med att hon frågat sin mamma och en av hennes ordinarie assistenter som egentligen skulle vara ledig denna dagen om de kunde hjälpa henne. Och de visste lika mycket som oss vad detta skulle betyda för Magda. Så de kom.
De åkte bil i flera timmar för att endast ta sig till platsen där vi skulle spela in. Pga magdas tillstånd så fick vi skärma av områden för att hon skulle kunna se vad som hände i inspelningsområdet samtidigt som andra höll avstånd.
Videon gick ut på att alla medverkande skulle välja ett ord som fått dem att må dåligt psykiskt. Vissa synliga vissa osynliga. Alla hade ord som verkligen förklarade deras mående stundtals under deras liv. När väl turen kom till magda var det inte svårt för henne att välja ett ord som vägde tyngre än alla andra känslor som fått henne att må dåligt under åren. Hon valde ordet TRAPPED. För det var exakt det ordet som sammanfattade hela hennes dåligt mående. Lokalen blev tyst när vi rullade in Magda framför kameran och producenten ropade Tagning. Alla blev berörda av det Magda förmedlade. Jag tror att vi alla blev tagna av att hon bara var där utan att direkt göra någonting mer än att vara sig själv.
Efter många timmar blev det tillslut för mycket för Magda och hennes kropp började säga ifrån och de begav sig hem.
Efter denna dagen var det som att prata med en ny person. Hon hade fått tillbaka otroligt mycket glöd och anda för att kämpa lite till. Detta är hennes egna ord:
Ni har gett mig en anledning till att vilja leva några veckor till. Tack!
När vi tänker tillbaka på det hon skrev den dagen så förstår vi att varje gång hon trotsade sitt mående för att åka på konsert var det för att hon ville ge sig själv ork och vilja till att leva ett litet tag till. – Magda Strömberg.
All musik gav henne ork och kraft att fortsätta kämpa lite till……lite längre….
Vi pratade med Magda åtskilliga gånger efter att videon spelats in. Hon längtade ivrigt efter att få se den i sin helhet då hon sett hur allt gått till för första gången bakom kulisserna. Men tyvärr hann hon aldrig se sitt sista avtramp innan hon tyvärr gick bort den 7 juni.
Vi hade en träff inbokad med henne som skulle äga rum bara dagar efter att hon gick bort då vi visste att hon blivit inlagd för att hin blivit sämre i sitt tillstånd. Träffen som skulle blivit av följdes dock upp av ett samtal av Magdas mamma som berättade att hon inte finns längre.

Men hon finns kvar i vårat minne och i våra hjärtan. Hon kommer aldrig glömmas bort. Hon valde ordet instängd men hon är inte det längre inte. Vi hoppas och tror att hon finns någonstans där musik flödar kring varje kvadrat centimeter runt hennes kropp, eller ännu bättre att hon står på scen själv och får uppleva det vi musiker fått uppleva. Magda var en person som verkligen vågade vara bara sig själv. Någon som blev ett fan som snabbt blev en vän som blev en nära vän. Som slutade upp så nära som en familjemedlem. En person som verkligen brydde sig om andra framför sig själv.
Och nu äntligen ska videon släppas tillägnad Magda. Hennes sista avtramp i musikvärlden. Ett ansikte för att psykisk ohälsa är viktigt att prata om. Ett ansikte utåt att vilja och längtan kan ge en kraft att vilja leva lite till.
Vi är oerhört tacksamma för att vi fått ta del av Magdas vardag och för att hon blev en del av våran vardag.
Det kommer vara tomt många ggr och det kommer finnas en otrolig saknad av henne ute på publikgolvet.
Vi vill att ni alla tar hand om varandra och bryr er om varandra. Det är så otroligt lite som kan göra stor skillnad på skillnaden mellan liv och död.

Detta är vårat sätt att säga att vi saknar dig Magda Och du är inte död för oss för su lever i våra hjärtan.
VI SAKNAR DIG!
Till minne av Magdalena (Magda) Strömberg 🔆1984-2021✝️” – Writing The Future.
Länk till videon (premiär 25:e dec): https://www.youtube.com/watch?v=Lk-cHlvZjv0
Skrivet av // Rasmus Harnesk Wiklund.