Mr Big… Ehrm… Jag ska erkänna att jag glömde att jag ska skriva om det! Men nu så!
Jag var så inne i den här underbara spelningen. Det är så mycket liv och kärlek som pågår på den här scenen. Helt sanslöst välpolerat och utstuderat. Hur kan vi ge fansen det de vill ha och behöver nu när det är sista gången vi möts såhär? Det är mycket rythm and blues, det är rockigt det är magiskt!
Publiken är stor vilket känns lämpligt när det är en så speciell spelning. Det är inte utan att det rycker lite i tårkanalen när man vet hur det är.
”Im the one who wants to be with you!!!” här är det lite raspigt i rösten men det gör verkligen ingenting. Bara att få höra den live och få sjunga med i kören som består av ett publikhav som älskar låten oavsett vad.
Wild World följer upp och låter bättre. Publiken stöttar upp utan tvekan. Det är kärlek till musiken och bandet som är viktig ikväll. Inget annat.
Det är lite sorgligt nu när det är slut. Publiken jublar, applåderar och bandet svarar. De talar om hur mycket de älskar sin publik och många vägrar gå. De kanske inte kan tro att det är över? Men så är det.
Bye bye Mr Big.
