Tidigare iår blev det klart att Confess frontman John Elliot även tar över mickrofonen i Crashdiet efter Gabriel Keyes, som ville fokusera på annat i livet.
Vi fick ett snack med den nya frontmannen om hur han blev medlem i Crashdiet, motagandet från fansen, Confess och eventuell ny musik.
Tjena John. Hur är läget?
Det är bra. Det har varit en lång vecka på kryssningen och jag är fortfarande lite jetleggad efter USA-trippen.
Ja, du har ju varit på kryssning i rollen som Crashdiets nya frontman och ni gjorde två spelningar på båten. Hur tyckte du det gick?
Det gick bra faktiskt. Det var en otrolig uppslutning och det var många Crashdiet-fans på båten, så det var jättekul. Vi spelade på kvällen samma dag som båten avgick och sen spelade vi på tre dagar på kryssningen. Första dagen märkte vi att det var partystämning deluxe. Vi hade dock lite teknikstrul men det är sånt man får räkna med.
Fick du reda på att ni skulle iväg på den här kryssningen i samband med att du gick med i bandet?
Absolut. Det var i samband med att vi hade repat och de andra insåg att ”detta låter ju bra”. Då undrade de hur jag ställde mig till att åka till USA och spela där. Det var lite kul i samband med det, för Martin ringde mig och undrade ”Får du åka till USA eller har du något brottsregister?” Så jag har vetat om det ett tag. Vi gjorde ju ett gig i Stockholm veckan innan för att vi skulle få känna lite på låtarna en gång innan vi åkte över. Vi gjorde det för att det giget i USA inte skulle bli det första med den nya sättningen av bandet.
Jag kollade på setlistan och det var inte så mycket nya grejer ni körde.
Nä, Vi körde ”Shine on” från Automaton och ”Reptile” från Rust, men jag tror vi körde låtar från samtliga skivor. Sen gjorde vi några små ändringar till andra giget.
Vad tyckte du att du fick för mottagande?
Jag var nog ganska inställd på att det skulle kunna bli en jävla shitstorm. Crashdiet är ett band som betyder väldigt mycket för många människor, men den uteblev helt. Jag måste faktisk säga att jag har fått ett extremt fint bemötande både från folk som hör av sig på telefon eller som skriver på sociala medier. Det var även många på båten som kom fram och var helt lyriska. Det var väldigt fint, för jag själv hade varit skeptisk om mitt favoritband hade bytt frontman. Dock har ju Crashdiet bytt sångare så många gånger så die hard-fansen är nog vana vid det vid det här laget.
Ja, du är femte sångaren i ordningen bandet.
Ja, exakt. Fansen har faktiskt varit väldigt snälla och peppande och då blir jag också peppad, för om fansen är taggade så blir jag det också. Jag behövde inte börja jobba i motvind från start.Sen tror jag att det har varit en fördel för mig att jag även sjunger i Confess. Det har gjort att folket kunnat lyssna på mig och tittat på vad jag har gjort innan. Jag tror att folk har kunnat få en ganska klar bild över vad jag kan bidra med i Crashdiet. Det hade varit skillnad om det hade varit en helt okänd kille som kommit in, för då hade det kanske tagit ett år innan den sångaren hade blir accepterad till 100%, för han måste ju bevisa någonting. Jag har ju min stil klar liksom.
Var det ett svårt beslut att tacka ja?
Det var det absolut. Det var inte helt självklart att tacka ja. Jag var faktiskt tvungen att fundera på det ett bra tag. Inte minst för att jag har Confess och jag funderade på vad de andra skulle säga om det hela. Samtidigt kände jag mig väldigt hedrad, för jag har växt upp med Crashdiet i viss mån och det kändes jättekul att få göra det här. Jag hade faktiskt ett möte med det andra i Confess och berättade att jag fått den här förfrågan och samtliga tyckte att, det är klart att du ska måste göra det här. Så det var inte helt självklart men efter att ha funderat på det samt pratat med min fru och mitt band så kom jag fram till att det är klart att jag måste göra det här och det är jättekul.
Ni i Confess var ju väldigt snabba med att gå ut i sociala medier att bandet fortsätter precis som vanligt. Var det på grund av alla frågor som dök upp i samband med din nya roll?
Ja. Vi fick jättemånga frågor och vi visste att vi skulle få det också. Vi hade en plan på förhand, att vi skulle gå ut med det ganska snabbt efter att beskedet blev offentligt. Det skrevs om det från alla möjliga håll och det kom en massa mail med frågor om det hela. Samtidigt så är det roligt för det visar att folk bryr sig om vad som händer
Har du någon aning om hur ditt namn dök upp hos Martin & Co i diskussionerna så att säga?
Vi har ju sprungit på varandra genom åren. Det var redan på den tiden Martin spelade i Sister. Vi i Confess spelade ihop med dem, så vi lärde känna varandra redan då. Sen har ju jag och Gabriel varit kompisar i över 10 år. Sen är det väl så, att inom svensk hårdrock är vi som en liten incest-familj där alla känner alla. Dom har väl säkert haft koll på Confess och på vad vi har gjort. Men vad jag förstår det som, så var det en liten chansning från deras sida. De hade ju inte en aning om jag var sugen eller inte. Det var ju Martin som ringde mig och frågade om jag ville komma och testa att sjunga några låtar liksom. Jag visste ju inte heller hur det skulle låta, fast Confess och Crashdiet är inom samma typ av skåra av musik så är det en ganska markant skillnad på låtarna. Jag hade inte en aning om hur det skulle låta för mig att sjunga ”Cocaine cowboys” exempelvis.
Var det nervöst när du skulle vara med och repa första gången?
Ja lite, men inte så farligt ändå. Det var ganska avslappnat. Jag åkte till deras studio, drack lite öl och lirade hårdrock, så det var ett klassiskt rep liksom. Det var inte som en audition, där de andra sitter i ett kontrollrum och tittar på en, utan vi pluggade in, spelade högt och drack lite bärs. Så det var inga konstigheter egentligen. Det var inte så att jag fick ett SMS med frågan om jag ville bli ny sångare utan vi bara körde på. Det var mer så ”när kan du repa nästa gång?”
Hur mycket har Gabriel varit med i processen?
Ingenting. De kontaktade mig efter att han hade hoppat av. Det var faktisk jag som ringde honom efter att jag hade repat med bandet och vi kände att vi skulle göra det här. Han var bara positiv och stöttande vilket att betyder jättemycket för mig att han är ”fine” med det här. Jag tycker verkligen om honom som en vän och jag tycker att han är en fantastiskt grym sångare, så all cred till honom.
I samband med att du presenterades som sångare så blev det även klart att Martins lillebror Micke skulle lira trummor i bandet. Hur kände du för det att det blev två nya medlemmar.
Lite förvirrande. Dom är ju så jäkla lika, så när man tittar bakåt så tror man nästan att det är Martin som spelar trummor.Skämt åsido så reflekterade jag inte så mycket över det. Micke har ju spelat med Crashdiet länge. Han har ju varit stand-in för Eric när han tog sin paus, men sen har han ju hoppat in och gjort enstaka gig sen 2011 med Crashdiet när Eric inte har kunnat. Sen tycker jag att Micke är världens trevligaste och snällaste människa, så det är bara kul att han nu är officiell medlem i bandet på allvar.
Sen är ju Peter tillbaka efter sin sjukskrivning.
Ja, det är jätteroligt. Han är en så fin människa och en förbannat duktig musiker. Han sjunger och spelar jättebra och är så skön att ha med på scen. Han är verkligen en rockstjärna ända in i blodet.
Tror du att du kan bidra något med själva låtskrivandet eller låter du Martin och Peter sköta den biten?
Det är ju framför allt Martin som är den huvudsaklige låtskrivaren i Crashdiet, men jag tror säkert att jag kan bidra med något. Kanske inte något unikt men kanske från en lite annan infallsvinkel på vissa saker. Jag tror att han uppskattar när man kommer med idéer och förslag.
Kan du spela något instrument själv?
Jag lirar gitarr. När vi började med Confess så både sjöng jag och lirade gitarr. Förmodligen kommer jag lira lite gitarr i Crashdiet också. Kanske inte på alla låtar, men några låtar live kan det nog bli. Martin har varit inne på att vissa låtar behöver två gitarrer på scen, så det kan bli coolt.
Har du kunnat presentera några av dina idéer för Martin?
Nä. Vi har inte kommit så långt ännu utan vi har fokuserat på att repa in ett live-set. Den delen har varit ganska tuff för mig för det är en del att ta in. Dels så måste jag lära mig hur låtarna är uppbyggda och melodierna låter plus att kunna samtliga texter utantill. De ska liksom sitta i sömnen samtidigt som du ska vara frontman och kunna underhålla en publik, springa runt på scen och röja runt. Det har varit jätteutmanande för mig, för med Confess så har jag skrivit de flesta texterna och eftersom det är jag som har skrivit dem så präntas de ju in i skallen. Jag behöver inte memorera dem på samma sätt för när jag väl har skrivit klart dem så kan jag dem utantill. Men här får man 20 låtar med texter som jag ska lära mig så det har varit extremt mycket fokus på det.
Har du kunnat vara med och påverka hur er setlista ska se ut?
Absolut. Dom är superöppna för det mesta men jag tycker att de 20 låtar som vi har repat in är det bästa av det bästa liksom. Men jag har skrivit en lista som jag har skickat till Martin med låtar som vi inte kör men som jag skulle vilja testa.Jag är ju ett gammalt Crashdiet-fan och jag tycker första skivan är galet bra och jag älskar att lyssna på och spela Davids låtar. Vi kör ju till exempel nu ”Out of line” som de inte kört live på över 10 år
.Jag gillar till exempel ”Falling rain” som jag tycker är galet bra.
Vi körde ”Falling rain” på båten nu sist. Det var en liten kul historia med just den låten för vi hade en setlista som var spikad och klar. Två dagar innan vi skulle åka, så upptäckte vi att vår gig-tid var 10 minuter längre än vad vi trodde från början. Så vi tänkte att vi måste ju lägga till två låtar och då valde vi ”Falling rain” och ”Down with the dust”. Jag hade inte sjungit någon av dessa låtar så vi åkte dit utan att ha repat in någon av låtarna. Vi gick igenom låtarna i hytten dagen innan vi skulle spela och jag satt med en tuschpenna och skrev ner texterna på några A4-papper, som jag sen tejpade fast på mina monitorer så jag fick läsa texterna samtidigt som jag sjöng.
Vad tror du att du kan bidra med i Crashdiet?
Jag är bra på one-liner-skämt som får folk att skratta. Annars vet jag inte. Jag tycker alla frontmän som har varit med i Crashdiet har varit grymma och väldigt bra sångare. Inte minst Gabriel som är en av de bästa sångarna som jag känner till. Vi har varit vänner i många år och jag har alltid tyckt att han har haft en otrolig röst och jag kommer inte kunna kopiera det han gör, för det är inte min grej liksom.Men jag tror att jag bidrar med en viss scenpersonlighet för jag är väl rätt underhållande som frontman. Sen har jag en annan typ av röst än vad mina föregångare har haft, för ingen röst har låtit likadant i det här bandet och det är rösten som sätter sin prägel på soundet också såklart.
Hur gammal är du egentligen?
Jag är 34 år och det är ju en del om man är hårdrockssångare. Jag är faktiskt den äldsta Crashdiet-sångaren. De andra har ju i varit typ 20-årsålden. När man har fyllt 30 så händer det något med rösten.
Förutom om man möjligtvis heter Ronnie James Dio eller Rob Halford då.
Det är väl typ dom som klarar det och möjligen Biff Byford från Saxon. Just det där med sång. Alla har ju olika stilar att bemöta sången på.Min sångstil är ganska raspig, men jag sjunger ganska högt hela tiden rent tonartsmässigt utan att ta de där riktigt höga tonerna.Vi får väl se hur nya Crashdiet kommer att låta. Det kanske blir lite hårdare. Vem vet?
Då undrar ju jag och säkert många med mig om det kommer någon ny musik med Crashdiet?
Det kommer jag inte svara på. Det får folket se helt enkelt. Någon gång kommer det säkert någonting, men jag kan inte säga när.
Ny musik med Confess då?
Där kan jag bekräfta att vi till 100% håller på med ny musik. Vi har skrivit klart samtliga låtar till nästa skiva, så vi ska börja spela in om en månad ungefär. När den kommer går inte att säga än så länge, men gissningsvis någon gång i början av 2025. Det kommer garanterat komma ut singlar med ny musik från Confess under året, men hela albumet kommer under nästa år.
Hur kommer den nya skivan att låta?
Den kommer att vara väldigt annorlunda från vad vi har gjort tidigare. Det är lite nya musikaliska inriktningar på soundet. Det är ju fortfarande hårdrock, men kanske lite mindre sleaze och lite mer heavy metal typ. Mer Iron Maiden och Judas Priest än Ratt typ.
Ni släppte ju er senaste skiva precis innan covid slog till med full kraft. Hur kändes det för er för ni skulle ju ut och spela precis just då?
Det var den största besvikelsen man kunde vara med om. Musten gick liksom ut ur hela bandet. När vi insåg att vi var tvungna att ställa in alla bokade gig så var det totalt mörker.Man var lite optimistisk den första månaden eftersom vi då inte förstod hur illa det skulle bli liksom. Vi ställde in de tre första gigen och tänkte typ att de gör vi längre fram. Men ju mer det utvecklade sig succesivt så insåg vi att vi behövde ta en paus. Vi repade ingenting på över två år och träffades inte som band. Vi träffades ju ibland på middagar och fester, men inte som ett band där vi jobbade på ny musik.Vi hade ett gig i England på en festival som hette Hard rock hell som blev framflyttad till hösten 2022. När det började närma sig giget så hade vi ett möte digitatl för vi var inte ens säkra på att vi ville åka dit och spela, men efter mötet så vi bestämde vi oss för att vi skulle göra det.
Var inte det på gång att ni även skulle åka på en rockkryssning likt den som du gjorde med Crashdiet?
Det var på tapeten att vi skulle åka. Det var inget bokat så, men det hade börjats mailas lite fram och tillbaka med arrangören, men det blev ju ingenting av förklarliga skjäl.
Bokar ni allting själva eller har ni någon bokare som hjälper er?
Nu bokar vi allting själva. Vi har haft lite olika bokningsagenter, men efter pandemin så har det runnit ut ur sanden.Crashdiet däremot har en jäkla massa bokare. Det bokas på för fullt just nu. Senast idag så lade vi ut en jäkla massa spelningar som kommer att äga rum under 2024. Vi kommer spela i Trollhättan, Motala, Jönköping, Italien, Belgien och Spanien bland annat.
Hur ser det ut med spelningar för Confess då?
Vi har men det är lite sparsmakat eftersom vi ska spela in en ny skiva. Vi är lite dåliga på att göra flera saker samtidigt utan vi fokuserar på en sak i taget, men vi har ett gig i England i maj tror jag.
Vi pratade förut om det där att ni var tveksamma till åka till England där 2022 och spela det där framskjutna giget. Var hungern över att spela live lite borta då?
Absolut inte, men livet är ju upp och ner och man kan ju trötta på vissa saker. Det finns ju ingen poäng med att fortsätta med ett band, speciellt om du är frontman i ett hårdrocksband som är ett jäkla stort ansvar. Att sjunga är en sak, men det är ju en jäkla press att leverera varje kväll. Om du har en dålig dag som frontman märks det direkt på scen. Om du har tappat suget att hålla på med det och varje gig bara känns som en pina, så kommer det drabba bandet i det långa loppet och det är det ingen poäng med att fortsätta. Om man känner man inte har sugen, så ska man hoppa av för det är ingen idé att göra något halvdant i ett år bara för gigens skull. Publiken är värd så mycket mer än så i slutändan kommer det slå stenhårt mot det egna bandet. Det gäller liksom att ha kul när man är ute på turné, för det är ju jobbigt att åka bort från familj och vänner under en längre period. Speciellt om man har barn så blir det extra jobbigt att vara borta, så det gäller att vara en stark grupp som håller ihop och har kul tillsammans för annars går det inte.
Text och foto Ulf Romedahl
