Event och konsertarrangören Beardmen med bas i Skövde har dragit igång endagsfestivalenIn Rock Festival som tidigare har arrangerats i just Skövde. 2018 med en line up somCorroded, Mustasch, Alien och The Night Flight Orchestra med flera och 2019 med band som Spider Gawd, Knogjärn, Skraeckoedlan och Asta Kask med flera då som tvådagarsfestival.
Vara Konserhus har genom åren haft massor av fina artister på besök men då oftast med sittande publik vid den konserhusets stora scen. Det har varit ambullerande teatrar och musikaler, storband, monologer med i Sverige kända underhållare, en hel del utländska artister på besök och föreställningar för barn men också en del rock & popmusik på restaurangscenen som t.ex Timbuktu, Miss Li, Thorssons och Hardcore Superstar osv. 2019 invigdes konserhusets Blackbox som ger ytterligare möjligheter till konserter med stående publik för ca 1000 personer och som med sina svarta väggar gör ljusuppsättningar extra effektfulla och med en genomtänkt akustik får arrangemangen perfekta ljudförutsättningar.
Med Blackboxen försöker Vara Konserthus också att profilera sig som en scen för hårdrock och metal. T.ex har Sabaton spelat där och genom ett möte mellan Sara Törn från Vara Konserthus och Nicki Lowe från Beardmen startades diskussioner redan 2019 om att arrangera Vara In Rock Festival. En pandemi och några mail som hamnat i skräpkorgen har dragit ut på tiden men den 2 november 2024 gick äntligen festivalen av stapeln.
Lördag eftermiddag kl 16.00 kan väl inte anses vara en optimal tid för ett gig men Exit Stage Left inleder kvällen med bravur på restaurangscenen och redan nu konstaterar konferencieren Henke Brannerydh från Rockpodden att en hel del publik anlänt. Exit Stage Left lämnar ett avtryck som sätter nivån för festivalen på en hög nivå och tvingar kommande akter att leverera. Man gläds åt att det är så fruktansvärt trevligt att bevittna live musik och att det finns så oerhört skickliga talanger inom den svenska rockscenen. Något som man inte kan trycka tillräckligt på tänker jag är att man ska besöka sina lokala arrangörer och stötta både band och scener.
Därefter är det dags för journalisten Sofia Bergström att presentera Mikkey Dee playing Motörhead classics som ska äntra Blackboxen. Med sig har Mikkey: Viktor Skatt och William Dickborn från The Drippers. Mikkey presenterar giget som en hyllning till de avlidnaMotörhead ikonerna: Phil Taylor, Eddie Clark, Michael Richard Burston och givetvis Ian Fraser ”Lemmy” Kilmister. Och som de blir hyllade! Mikkey trummar på och William och Viktor gör en fantastisk spelning med stor ödmjukhet inför arvet från Motörhead.
Man tycker lite synd om Children of the sün som ska gå på efter kanonaden frånMikkey men det visar sig funka alldeles utmärkt med bandets blandning av rock, blues och folkmusik. Det går inte att inte gilla det man bjuds på och när bandet frågar hur många som såg dom på Sweden Rock Festival är det ett fåtal som svarar men när man ställer frågan med tillägget att man får ljuga har nästan alla i lokalen sett dom!
Kanadensarna Anvil har en plats i alla hårdrockares hjärta efter dokumentären The story of Anvil som beskriver bandets kämpande för överlevnad i med och motgång. Bandet är troget sin Heavy Metal och är riktigt underhållande live. Publiken gillar vad dom får och avslutningen med Metal on Metal är grym!
På bara fyra år har Huggorm från Luleå gjort sig ett namn som ett band som beskrivs som det är bara rock. Jävligt bra rock! Man har fyllt lokaler i Luleå och också fått spridning söderut i Sverige. Huggorm får med sig publiken och bjuder också på en ösig show.
Nu har det blivit mörkt ute och Lucifer intar Blackboxen för att sprida mörker även inomhus. Jag personligen är svag för doom och gillarLucifers variant som även innehåller inslag av Hellacopters sedan Nicke Andersson klev in som trummis i bandet. I mitt tycke gör bandet ett kanongig och Nicke och Johanna verkar nöjda och glada när jag råkar på dom utanför deras loge i efterhand.
Skraeckoedlan avslutar på restaurangscenen med den äran med sin ”röjiga rockeskapism med scifi övertoner” som de själva beskrivit sig.
Raised Fist avslutar i Blackboxen med ett sjuhelvetes röj. Alla trötta kroppar i slutet av en genomlyckad festival får nytt liv och publiken hoppar lika mycket som bandet som blir en lysande avslutning på en fantastisk kväll.
Jag går under kvällen omkring och lyssnar av några av de som bidrar till festivalen utan att spela och alla verkar vara väldigt nöjda och glada. Tatuerarna har fullt upp hela kvällen. Pizzabagarna är jättenöjda med försäljningen och konstnären som säljer tavlor med rock motiv säljer slut. Barerna har sålt jättebra. Kort sagt alla verkar vara jättenöjda!
Toaletterna får betyget 4,5 av 5 av dessa herrar. Jättefint kakel och rent och fint. Det som gör att betyget inte blir 5 är att det är lite för dåligt tryck i handtorken!
Konferenciererna Henke Brannerydh och Sofia Bergström är jättenöjda med festivalen och förvånade över att de har hamnat i lokaler som är perfekta för ändamålet. Henke har pratat med några av banden och säjer att alla är glada och nöjda. Glädjen är stor när Sofia inför presentationen av Raised Fist berättar att Vara In Rock Festival återkommer om ett år.
Jag får efter festivalen sitta ner med nämnda Nicki, Sara Törn och Sanna från Vara Konserthus som också de är otroligt nöjda. Konserthuset representanter berättar om att man i sin strävan med att profilera sig som en bra lokal för rock får en rejäl skjuts när man kan samarbeta med Nicki som bidrar med kunskapen att arrangera festivaler.
Nicki som kan betraktas som gäst i huset är lyrisk över lokalerna. Mellan restaurangscenen och blackboxen är det en korridor som är perfekt för säljare och utställare och som också ger utrymme att sitta ner om man mot förmodan vill stå över någon spelning. Det finns också gott om publikvärdar som hjälper till så att alla besökare hittar mellan scenerna.
https://open.spotify.com/episode/0mMDkuUvERFaeA2lBEt56V?si=7f1ClEi6RMaDfGl7-CIw1Q
Rockbloggen bugar och tackar alla inblandade för en kväll att minnas länge!
av Marcus Ahlberg
