Då var årets Sabaton Open Air avklarad. Fjärde och sista dagen har redan varit ett faktum. Samtidigt som man gläder sig åt att vila upp trötta kroppen i några dagar kan man inte undvika känslor av vemod. Dag 4 var precis som väntat den dagen där flest besökare var på plats och även om man var beredd på kyla och en massa regn så dök det upp en del soliga stunder, vilket var en positiv överraskning. På tal om positiva överraskningar kan jag glatt konstatera att det fick man även i form av grymma liveframträdanden. Låt oss börja prata om det.
Dagens första band att kliva upp på scen var stockholmarna Metalite, vilket var ett måste för min del då jag tidigare skrivit om dom (min recension: https://rockbloggen.se/recension/skivrecension-metalite-a-virtual-world/) och det var ett bra gig. Om det hör till dagens bästa är lite mer tveksamt men jag är nöjd och det tror jag säkert att resten av besökarna som tittade också var. Strax efter Metalite blev det dags för norska Sirenia att inviga stora scenen. Märkligt nog så är det faktiskt första gången dom spelar i Sverige, vilket förvånar mig med tanke på att dom kommer från grannlandet och har en rätt bred publik bland svenska metalheads. Även Sirenia lyckades få till en bra show, garanterat i samma nivå som dom förra. Band nummer tre för dagen skulle enligt schemat på webben ha varit Nestor men dom valde att byta speltid med svenska AOR-veteranerna Roulette. En korrekt spelning, kanske lite tråkig i vissa ställen men inga större klagomål för min del.
Efter Roulette var det dags för säkert en av dagens höjdpunkter för många. Japanska heavy metal-legendarena Loudness stod på tur. Själv har jag både hört talas om och lyssnat en del på deras musik ganska länge, men det kändes rätt så overkligt att just dom skulle ta sig till en stad på andra sidan jordklotet som inte många kan sätta på kartan ännu och lira för oss. Tyvärr har jag lite blandade känslor om Loudness. Soundmässigt var allting i princip felfritt och alla riff satt som en smäck. Men brist på inlevelse och kontakt med publiken gjorde deras show ganska tråkig. Dom såg inte ut att njuta av stunden, men vem vet? Dom kanske tar sitt jobb på blodigaste allvar. Efter Loudness blev det äntligen dags för Nestor, ett band folk har pratat väldigt gott om och som jag hade ganska höga förväntningar på men blev ändå lite besviken på deras liveframträdande. Det var visserligen ett korrekt framträdande men inte mer än så. Dagens sjätte band var göteborska Amaranthe som spelade i Lugnet för tredje gången. Må hända att Amaranthe inte riktigt är min kopp, men rent objektivt bjöd dom på en bra och rätt underhållande show. Dom lät dessutom bättre än vad jag kommer ihåg att dom gjorde, så det är värt att notera.
Mörkret började närma sig uppe på lugnet och då var det bara tre band kvar att lira. Först ut av dessa tre blev tunisiska Myrath och bortsett från att ljudet kunde vara en aning grötigt mellan varven lyckades dom bjuda på en strålande och underhållande show med en hel del överraskningar i form av olika dansare och coola effekter. Förmodligen en av dagens bästa spelningar och det kan man även säga om husbandet Sabaton. Inte ett dugg konstigt egentligen då Falun och Lugnet är hemmaplan för Sabaton och då har dom tillgång till alla möjliga resurser för att skapa en minnesvärd show. Precis som alla andra gånger bjöds det på pyroteknik, fyrverkerier, konfetti-regn och några humoristiska mellansnack. Här i Falun är det omöjligt att vara besviken på Sabaton. Tyvärr skulle festivalen avrundas med vad som troligen varit festivalens sämsta spelning, nämligen Freedom Call. Jag gillar bandet och har tidigare sett dom live här på Lugnet, kommer ihåg att dom var bra förra gången så besvikelsen blev väldigt stor. Gitarrer och sång kom och försvann som om det vore glapp nånstans, det lilla man hörde av sången kändes ganska oinspirerat och på det stora hela var allting kaotiskt. Ju mer Freedom Call spelade desto fler folk började vända sig mot portarna och jag förstår dom.
Det var synd att en så trevlig festival skulle få ett så bittert slut i år. Kan även lägga till att maten på området var lite sämre än tidigare, vilket egentligen är förståeligt med tanke på två års pandemi, brist på inkomst och vissa samarbetspartners som säkert gått i konkurs, men på det stora hela är jag som många andra nöjd över årets festival. Har själv besökt Sabaton Open Air sedan 2012 och det har alltid varit lika trevligt att göra det. Förhoppningsvis blir det fler besök i framtiden. Allt jag kan göra nu är att tacka för mig och önska dig som läst en fortsatt trevlig dag.
Lucas LMZ Zimmermann.
