Det legendariska Exodus är tillbaka med nytt material. Någon som också är tillbaka är Rob Dukes, som återigen har tagit plats bakom mikrofonen efter att ha fått sparken från bandet 2014 och ersattes då av Steve Souza.
Steve i all ära men personligen tycker jag att Rob är bättre frontman med väldigt mycket pondus.
En sak vet man vad man får när man sätter på en platta med Exodus. Man får stenhård thrash metal med mycket melodislingor, men på det nya
albumet finns det plats för lite nytänkande.
Titelspåret till exempel går lite mer åt doom-metal hållet. Det är tungt och går i långsamt tempo. I gitarrsolot där Gary Holt och Lee Altus dueller har dom även slängt in lite stråkarrangemang. Helt ok låt men det är inte det Exodus som jag vill höra.
Även låten Summon of the God unknown drar ner på tempot innan ordningen återställs igen på avslutande The dirtiest of the dozen.
Men håller plattan då? I det stora hela så är detta en fullt godkänd platta. Det är stundtals klassisk Bay Area thrash. Att Gary Holt lirat mycket med Slayer märks lite på skivan. Solot på Beyond the event horizon är klart inspirerat av Kerry King och Jeff Hannemans sound.
Exodus har hittat nytt liv igen efter Dukes återkomst i bandet och det ger en stabil trea i betyg.
Får man önska så vill jag ha lite mer råare och snabba låtar till nästa album.
Av Ulf Romedahl