Sommaren börjar dra mot sitt slut och det börjar kännas på vädret att hösten är på ingång. Men innan vi välkomnar hösten var det dags för ytterligare en festival att dra igång, då snackar vi om Rockkwälln 2025 i Västerdalarna. Rockkwälln är en festival som äger rum i lilla tätorten Dala-Floda i Gagnefs kommun, med fokus på rock, hårdrock och metalband från Dalarna. Det här är andra året i rad festivalen anordnas och likt förra ägde festivalen rum på Strandbackens Folkpark, en plats som sedan 1954 varit en samlingspunkt för musikälskare och där tunga namn som Sabaton, Mando Diao, Miss Li och ABBA intagit scenen. Helt otroligt egentligen när vi snackar om lilla Dala-Floda.
Efter succén i första upplagan valde man i år att utöka line-upen med åtta band på två scener (Berguven och Dalahästen). Banden som fått äran att lira i år var In Mourning, Woodland, Eternal (of Sweden), Thundermachine, Besvärjelsen, Killing Your Highness, Methane och Xion. Bortsett från scenerna fanns det olika barer och matförsäljningsställen utspridda runt festivalområdet, samt en plats där man kunde handla smycken, vinylskivor och merch från banden som spelade. Runt 17:00 började man släppa in besökare på området, trots kalla vädret blev det ganska många besökare och kvällen inleddes med en rock DJ (Olle Ekman) och musikquiz. 19:30 var det dags för kvällens första band att inta scen.
19:30 – Woodland (scen Berguven).
Bandet som fick äran att kicka igång årets festival var Borlänge-baserade doom metal-bandet Woodland och nog började man locka publik mot scenen nästan direkt. Som många andra band i samma genre körde man en rätt minimalistisk show och bortsett från att ljudet kändes en aning obalanserat var det ett ganska lyckat gig. Utifrån infon jag kunde hitta så verkar de inte ha hållit på så länge och man har bara släppt ett antal singlar, men det är ändå snack om erfarna musiker som kan sin grej och det märktes ganska tydligt medan de lirade.
20:15 – Thundermachine (scen Dalahästen).
Kvällens andra band och samtidigt första bandet på den stora scenen var lokala hårdrocksbandet Thundermachine som lirade på festivalen för andra gången. Det märktes att man ville göra giget till en färgglad och energifylld folkfest med lite överraskningar. Tyvärr kunde ljudet ställa till det och sång, bakgrundsång samt gitarrsolon blev lätt dränkta av allt annat. Vilket är väldigt synd då Thundermachine är onekligen ett bra band med ganska klockrena låtar. Klassisk hårdrock gjord på rätt sätt.
21:00 – Killing Your Highness (scen Berguven).
Första överraskningen för egen del blev Killing Your Highness från Borlänge. Ljudmässigt snackar vi onekligen om kvällens bästa gig och det är inte så ofta nuförtiden man hör ett nytt rockband låta såhär kaxigt, energifyllt och rått. Bandmedlemmarna och i synnerhet sångaren har verkligen sann rockstar-attityd. Det hände rätt mycket uppe på scen och den här typen av band känns verkligen som en frisk fläkt i en värld där mycket ny musik känns överproducerad, generisk och alldeles för radiovänlig. Jag hoppas verkligen at Killing Your Highness syns mer i framtiden och får äran att lira på större scener.
21:45 – Eternal (of Sweden) (scen Dalahästen).
Fjärde bandet i ordningen var lokala power metal-bandet Eternal (of Sweden). Ytterligare ett band som lirar på festivalen för andra gången. Inte helt obekanta här i Dalarna då de kanske ett av de mest populära banden på hemmaplan, och för egen del är det långt ifrån första gången jag ser dem live. Man började misstänka att ljudet kring sång och bakgrundsång kunde vara något sämre på den stora scenen, men bandet lyckades ändå göra det bästa av situationen och få till ett bra gig. På det stora hela blev det precis den typen av liveframträdande jag förväntade mig av Eternal (of Sweden).
22:30 – Besvärjelsen (scen Berguven).
Efter Eternal (of Sweden) blev det dags för Besvärjelsen att inta scenen och bjuda på en rätt utsökt blandning av stoner/psykedelisk rock, fuzz och doom metal. Återigen snackar vi om erfarna och rätt skickliga musiker som kan sin sak och trots att ljudet kunde svaja bjöd de på ett lyckat gig och kryddade den rätt kyliga kvällen med en ganska skön atmosfär. Måhända att just den här musiken inte riktigt är min kopp, men jag gillade ändå det jag hörde och blev manad att lyssna in mig på bandet.
23:15 – Xion (scen Dalahästen).
Bara tre band kvar på schemat och först ut av dessa var thrash metal-bandet Xion. Detta är ett band jag tidigare hört väldigt mycket gott om och därför hade jag ganska höga förväntningar på deras gig. Showen i sig var rätt energifylld och det syntes på bandmedlemmarna att de gav allt och lite till uppe på scen. Tyvärr blev det inte tillräckligt för att få till ett lyckat gig och ljudet sabbade verkligen alltihop. Väldigt grötigt, obalanserat, svajigt och kort sammanfattat ett stort och tjockt ljudlager där det var näst intill omöjligt att skilja på sång, gitarr, bas och trummor. Kan tänka mig att Xion annars är ett bra liveband, men det var verkligen inte deras kväll och tyvärr kvällens sämsta gig. Vilket är väldigt synd.
00:00 – Methane (scen Berguven).
Näst sista bandet för den här gången och samtidigt sista bandet att lira på lilla scenen var Borlänge-baserade groove metal-bandet Methane som också lirade på festivalen för andra gången. Även om det var första gången jag såg bandet lira live har jag tidigare sett några av bandmedlemmarna lira i andra band och visste därmed att de kan sin sak. Det jag såg blev ungefär det jag förväntade mig. Ett bra gig och en anledning att vilja se bandet live fler gånger. Ljudet kunde återigen svaja då och då, men annars finns det ingenting negativt att ta upp.
00:45 – In Mourning (scen Dalahästen).
Kvällen avslutades med vad som förmodligen var festivalens höjdpunkt, nämligen Vansbros egna metalhjältar In Mourning. Trots att det stod 00:45 på schemat började spelningen lite senare än planerat på grund av en lite längre soundcheck och även om det ljudmässigt inte är det bästa giget jag sett med In Mourning då sången kunde bli dräkt dränkt av allt annat mellan varven, kan man nog lugnt konstatera att det var värt väntan. Ett av kvällens bästa gig och ytterligare ett bevis på att bandets storhet är välförtjänt. Publiken såg nöjd ut och orkade se hela giget från början till slut.
Då jag inte var på plats förra året när första upplagan ägde rum har jag ingenting att jämföra med direkt. Men jag tycker att Rockkwälln är ett jättebra initiativ. Platsen där man anordnar festivalen är perfekt, då det bara är två scener, en dag och band som turas om att lira känns det mindre kaotiskt och alldeles lagom för oss besökare och jag hoppas verkligen att festivalen fortsätter växa. Har vi tur så kan det här utvecklas till en riktig höjdpunkt och en turistattraktion lilla Dala-Floda och Gagnefs kommun. Du som läst hela vägen hit får gärna ge Rockkwälln en chans i framtiden.
Lucas LMZ Zimmermann.