Här är ett intressant band som har varit en mycket spännande bekanskap för mig att upptäcka. Girish and the Chronicles har efter ett par plattor visat sig på sin bästa sida när det gäller melodisk Hårdrock som luktar väldigt mycket åttiotal. Lägg sedan till en stor skopa modern touch. Det är väl hyfsat känt att de har varit med i Americas Got Talent. I den showen visade bandet rent geografiskt att Hårdrock och Metal inte har några gränser, även om det emellertid inte kryllar av band i tuffare genrer från just Indien. I alla fall som inte har gjort sig kända och varit förband till självaste Gun´s & Roses.
Deras senaste platta släpps i dag via Frontiers Music s.r.I. och bär titeln ”Disintegrate”. Jag imponeras direkt av sångaren Girish Pradhans otroliga och karismatiska röst. Han är en klar tillgång för bandet och har den där förmågan att låta kraftfull och sårbar på en och samma gång. Rösten bär albumet genom de tyngre och alla melodiska partier, och den förlorar aldrig det känslosamma uttrycket. Stundtals påminner den om Stelhearts vokalist; Michael Matijevic. Det tilltalas verkligen mina öron av. Från gitarristen Suraz Karki blir vi bortskämda med glänsande riff som också lyckas med bedriften att vara tunga och vackra. Basisten, som är sångarens bror heter Yogesh Pradhan leverar tillsammans med trummisen Nagen Mongrati en trygg rytm och puls. Båda har en spelstil som är dynamisk och framåtdrivande, vilket bidrar till bandets sound. Tillsammans med sångaren och gitarristen bildas ett trevlig ljudlandskap som för tankarna till åttitalets storheter som tex. Dokken, Ratt, Skid Row och Aerosmith
Efter att ha lyssnat på de tidigare skivorna och nu den senaste upplever jag att trots starka melodislingor och aköna gitarrer hamnar många låtar i ett slags mellantempo. Individuellt fungerar nästan alla spår väldig bra men när albumet spelas från början till slut saknas de där riktiga tempoväxlingar som jag gärna föredrar. Flera låtar hade tjänat på att pressats upp några takter för att skapa ännu mer mer energi och nerv. Jag får känslan att de med denna skiva vill ta deras musik en nivå vidare och låte den bli mer personlig. Det förstår jag, men ska jag vara ärligt lockas jag mer av det jag har hört på de tidiga skivorna.
Slutsatsen blir att det är en trevlig platta som man får ge lite tid och inse att bandet verkligen strävar efter en viss förnyelse. Det tycker jag är modigt gjort. Rent musikaliskt är det lite för återhållsamt för mig, men det är ändå en helt okej platta med några spår som sticker ut lite extra. ”Ricochet Of My Hate” har energin och härliga riff. Likaså ”A new Spark”. Tappar tyvärr lite fart i refrängen, men jag älskar texten. ”Kaal”, som är plattans sista spår är allra bäst. Både tung och melodiös.
”Disintegrate” får en mycket stark 3.a för mig. Till nästa skiva skulle jag gärna få tillbaka lite mer av det där härliga 80-talssoundet. För där jag känner jag framför allt att sångarens härliga röst kommer till sin rätt.
Artist: Girish And The Chronicles
Album: Disintegrate
Skivbolag: Frontiers Music s.r.I.
Releasedatum: 2026-11-20
Betyg: 3/5

Bandet består av:
Girish Pradhan: Sång, gitarr
Suraz Karki: Gitarr
Yogesh Pradhan: Bas, keyboard
Nagen Mongrati: Trummor
Låtlista:
1. Disintegrate
2. Fading Away
3. Mindhole
4. Ricochet Of Hate
5. A New Spark
6. Take Me Home
7. Generation Coward
8. Against Yourself
9. You
10. Kaal

