Peter Stormare är, som alla vet, en internationellt känd skådespelare. Han har gjort succé både i Sverige och USA. Vad som kanske inte är lika allmänt känt är att han alltid har spelat musik. Nu har han med sig sitt band, bestående av otroligt duktiga musiker (Johnny Griparic, bas, Mikael ”Nord” Andersson, gitarr, Ola Hjelm, gitarr samt Jakob Rønlov, trummor), som han är noga med att inkludera fullt ut. Även om det är Peter Stormare publiken kommer för att se, är det tydligt att han och bandet är jämlika.
Under showen berättar Peter om sitt liv. Det börjar lite trögt, men snart får han med sig publiken – inte bara genom sina mycket personliga historier om allt från tro och kärlek till självlysande färg i ansiktet, utan också tack vare samspelet mellan honom och de andra musikerna på scen. De konverserar och kommunicerar med varandra, vilket gör att publiken känner sig inkluderad och inte bara sitter där för att titta på showen. Det skämtas och kramas på scen, och även om det mesta säkert är inövat och repeterat känns det ändå äkta, alla i bandet är fullständigt närvarande på scen och jag upplever att de är måna om att även publiken ska få en fin upplevelse. Peter visar tydligt att hans personlighet är så långt från många av sina karaktärer på film som det bara går; han bryr sig om andra människor och har en ödmjuk inställning till både film- och musikbranschen såväl som till livet.

Foto: Biffen Jansson
Och musiken då? Jo, en salig och härlig blandning som innehåller både svensktoppsklassiker, gospel och rock. Det svänger ordentligt, men tyvärr sitter publiken ner, vilket är lite synd. Bandet försöker få igång publiken genom allsång, men frågan är om det funkar fullt ut med en sittande publik; ska man sjunga med, är det lättare och mer naturligt att stå upp. Dessutom går det inte att dansa med till musiken, även om det spritter i benen.
Alexandra Wallen är, namnet till trots, inte svensk, utan en tjej från Antonio, Texas, som har rest hela vägen hit för att se sin stora idol. Peter presenterar henne som den enda medlemmen i hans fanclub och bjuder sedan upp henne på scen för att sjunga med i en låt. Eftersom Alexandra är ett stort fan kan hon vartenda ord. Om hon kan svenska? Nej. Hon sjunger låten perfekt ändå!
Stormare föreslår dessutom en ändring av ordet ”förfäder”. Han tycker att det i stället borde heta ”förmödrar”, eftersom det är kvinnorna som för människosläktet framåt. Jag håller med.
Showen börjar 19.30 och avslutas först 22.30. Visserligen är det en paus mitt i på ca 20 minuter, men det är ändå en bedrift att lyckas hålla publikens intresse så länge. Det lyckas Peter Stormare & Whispering Pines med väldigt bra!
My Hellborg


