Första oktober, då kan vi officiellt konstatera att sommaren gjort sitt, valet 2026 är överstökat (eller!?) hösten har gjort full entré. Att det blivit höst nu innebär inte bara att löven byter färg och att det snart är dags att ta på sig lite tjockare kläder när man går ut, det innebär även att några av årets senaste releaser snart blir verklighet och i morgon (andra oktober) väntar bland annat What We Leave Behind som är titeln på nya studioalbumet med Brymir från vårt högra grannland Finland.
Brymir är ett namn som inte är helt obekant för oss. Minns jag rätt så skrev jag en recension på deras tredje album Wings Of Fire för lite mer än sju år sedan (det måste vara när vi fortfarande hette The Maloik och jag får ögoninflamation av att se min kassa grammatik då) och sedan dess har vi på rockbloggen rapporterat lite mer om bandet till och från, nu senast har vi uppmärksammat deras cover på Scooters How Much Is The Fish? som också är en del av det här nya albumet (musikvideon är åtmistone ganska rolig).
Som jag sa i min förra Brymir-recension, upptäckte jag bandet via Battle Beast (gitarristen i bandet spelar även där) och där jag trodde att jag skulle springa på ännu en Ensiferum eller Turisas-klon, upptäckte jag en rätt klockren och ganska unik blanding av melodisk dödsmetal, symfonisk metal, folk metal och power metal. Bandets musik har sedan dess åldrats som bra vin (alltså blivit bättre och bättre) så det minsta jag förväntar mig av ett nytt album med Brymir är kvalité. What We Leave Behind är studioalbum nummer fem i ordningen. Lever det upp till förväntningarna? Låt oss ta reda på det.
Albumet inleds med Slaying Star som är ett nästan två minuters långt intro till första låten Sleipnir. En episk, ösig och halvmelankolisk dänga som endast kan komma från ett band som Brymir. Ska jag vara petig så förstår jag inte riktigt hur man tänkte med introt. Precis som det ska vara uppfattas det som en del av låten, men när man väl går in i Sleipnir känns det som att introdelen fortsätter i några sekunder till och att man klippt av den alldeles för tidigt. Det hade i så fall känts mer logiskt att bara sätta ihop allting som ett spår. Annars har jag egentligen inte mycket negativt att säga om det där första intrycket, typiskt Brymir och utan överraskningar. Hade gärna uppskattat en tydlig refräng som lyfter det hela lite till, men i över lag är detta vad man vill höra av dem. Näst på tur har vi Tempestbound som efter ett kort intro går rakt på sak direkt, en låt som är väldigt lik den förra i tempo och melodiska mönster fast med en lite mer förutsägbar struktur.
På plats tre (egentligen fyra) har vi titelspåret What We Leave Behind som visar en mycket tydligare kontrast mellan elektroniskt och symfoniskt. Här är strukturen mer kreativ och mindre förutsägbar, dock är största skillnaden jämfört med förra låtarna att här finns en tydligare refräng man lätt kommer ihåg, gillar dessutom de smått orientaliska vibbarna i melodin som dyker upp lite till och från och med allt det här sagt kan jag konstatera att detta är alstrets första riktiga höjdpunkt. Därefter kommer True Darkness som, precis som det kan låta i titeln, är troligen den mörkaste låten i albumen. Åtminstone fram till slutet där det hela ljusnar i form av episka körer. I början kunde man få lite black metal-vibbar av riffen och det är fullt möjligt att man låtit sig inspireras av den genren när man skrivit låten, annars så kändes True Darkness som nånting som hade kunnat komma från Fleshgod Apocalypse.
På plats 5 (egentligen 6) har vi instrumentala spåret Moment Of Silence som jag i början var på väg att avfärda som filler, men som senare visade sig vara mer kreativt och välkomponerat än vad jag trodde. Dock blir man en aning förvirrad när låten därpå Buried Legion drar igång då musikaliska mönstret bryts ganska hastigt. Buried Legion är näst intill ett skolexempel på renodlad symfonisk dödsmetal och påminner starkt om Kataklysm-sångaren Maurizio Iaconos sidprojekt Ex Deo. Det finns ljusglimtar lite här och där och gitarrsolot är rätt lyckat, men saknaden av en tydlig refräng eller klimax gör att låten inte blir så minnesvärd.
Sist ut har vi The Roaring King och sitt intro Thy Self The Highest Love, Broken Dawn och såklart Scooter covern How Much Is The Fish? som egentligen är ett bonusspår. The Roaring King uppskattade jag skarpt, melodierna påminner starkt om Sabaton och kombinerat med Brymirs signatursound blir det en intressant kontrast. Broken Dawn är albumets längsta spår på över 7 minuter. Här finns det åtminstone en minnesvärd refräng och det är ett ganska korrekt avslut på albumet, men längden och bristen på en händelserik struktur gör att låten känns enformig och längre än vad den borde vara. När det gäller How Much Is The Fish? finns det nog inte så mycket att säga. Ser man covern för vad det är, alltså ett humoristiskt bonusspår man antagligen gjort på skoj, går det att uppskatta den och den funkar säkert bra live. Ser man covern däremot som en del av albumet känns den bara onödig och då tillför de egentligen ingenting.
Rent tekniskt är What We Left Behind ett bra album och det råder ingen tvekan om att bandmedlemmarna levererar och visar ännu en gång att de vet vad de gör. Är man väldigt inne på den här subgenren och kanske upptäcker Brymir med just det här albumet, är det mycket möjligt att det här låter som rena julafton och att man känner stor lust att lyssna vidare på resten av diskografin. Men om man, som jag, följt bandet ett tag så uppfattas nog What We Left Behind som mer av samma sak sedan två album tillbaka. Bristen på minnesvärda ingredienser i de flesta låtarna gör att genomlyssningen känns mindre spännande än vad man i början förväntar sig. Då har man själ att känna sig smått besviken, men det finns ändå en chans att man uppskattar albumet lite mer några genomlyssningar senare.
Ljud och produktionsmässigt är allting prickfritt, visserligen det minsta man förväntar sig av ett band som jobbar för Napalm Records. I övrigt kan jag tycka att man kanske borde täntk igenom skivomslaget lite bättre då det är näst intill identiskt det förra (nästan samma färger). Det var allt jag hade att säga om Brymirs kommande album, releasedatumet är imorgon så jag uppmanar er att gå in och lyssna när det väl är ute och följ gärna bandet på sociala medier.
Band: Brymir.
Titel: What We Leave Behind.
Genre: Symphonic/melodic death metal.
Skivbolag: Napalm Records.
Releasedatum: 2 oktober 2026.
Lucas LMZ Zimmermann.